När jag var liten bodde vi några år i Osby i Skåne. Vi flyttade därifrån när jag var sex år så jag minns inte så jättemycket. Och ibland är det väl också som så att jag har hört historier om vad jag hittade på så emellanåt vet jag inte vad det är jag minns och vad som blivit bilder i mitt huvud därför att jag hört historierna.
Mamma hade kvällsjobb som städerska. Ett ställe som hon städade på var en bilaffär. Det var inte ovanligt att min bror fick passa mig, som då var cirkus tre år, när hon var och städade. Min bror var inte världens bästa barnvakt på den tiden. Nu har han sex barn och alla lever fortfarande så han blev bättre. Den här kvällen så gick jag ut en sväng, min bror trodde troligen att jag gick ut på gården för att leka eller så märkte han inte ens att jag gick ut. Själv hade jag i vart fall bestämt mig för att jag skulle gå till mamma, dit där hon städade. Så det gjorde jag. Och det var en ganska lång promenad, men det skulle jag i alla fall.
Mamma som städade i bilaffären hörde plötsligt hur någon knackade på skyltfönstret och när hon tittade upp så stod jag där. Glad och vinkandes. Mamma plockade in mig och jobbade färdigt. När vi kom hem lämnade hon mig vid ytterdörren och gick in till min bror. Väl där frågade hon honom var jag var någonstans. Min bror tittade lite slött upp från sin bok och berättade att jag var ute och lekte. Jag vet inte vad som hände därefter, men jag tror att min bror nog fick höra både det ena och det andra.
Nu i helgen har vi varit i Skåne. Min syster har åkt med upp för att vara här lite och bo i Lilla huset. På vägen upp tänkte vi att vi skulle bjuda henne på lunch på Af fröjd, som är en trevlig butik som ligger i Osby. Förutom att det skulle bli trevligt att äta lunch så tyckte min syster att det skulle bli kul att se Osby igen. Min syster är 11 år äldre än mig så hon kommer ihåg betydligt mer än mig. Vi kom till Af fröjd som ser ut så här.
Då säger min syster: Ja men det är ju Hermanssons bil! Dvs den affär min mamma brukade städa i och den affär jag en gång i tiden för många år sedan promenerade till. Visst var DET lite roligt!
Efter besöket åkte vi till stället vi bott på en gång, huset var borta och det var nu en öde tomt. Men vad jag såg var hur långt jag faktiskt gick den där gången när jag var tre år, och det var i princip genom hela byn! Jag måste ha varit väldigt målmedveten!
Vi gick i alla fall in på Af Fröjd. Det är en riktigt trevlig affär, med lite annorlunda upplägg. Hittade fina badkar, med en form av trappa som jag kanske kan få någon idé av till mitt eget badkar. Jag skulle behöva något trappliknande eftersom mitt lilla badkar faktiskt är ganska högt.
Ett vitrinskåp som jag fick lite idéer för att bygga ett eget.
En frän fåtölj, kanske inte så skön.
Och en riktigt häftig soffa.
Och mycket, mycket mer. Ska jag vara ärlig så finns där inte så jättemycket som jag verkligen vill KÖPA, men det finns mycket som jag tycker är väldigt roligt att titta på.
Jag kan också verkligen rekommendera att äta lunch där. Det är mysigt att sitta där, du sitter mitt i affären, mitt bland saker som finns att köpa. Annorlunda och trevligt. Förutom det så är maten riktigt, riktigt god.
Och åtminstone en gång i tiden har det varit välstädat där, för det fixade min mamma.
Lämna ett svar