Min lille vovves sår verkar i alla fall läkas. Jag vet inte hur det ska se ut så jag vill inte säga för mycket, men han verkar i alla fall inte lika irriterad. Men visst, där finns blod och sårvätska och sömmar så det ser ju inte roligt ut. Och min vackre Gandalf! Se som han ser ut.
Han är rakad på ena sidan så har ser alldeles halv ut!
Jag blir en sån hönsmatte! Och så ska det göras rent och tvättas och rensas i hörselgången. Det är INTE roligt att pilla i örat på vovven. När där är stygn och torkat blod och annat äckel (sorry). Men han är så duktig! Han bara låter oss hålla på. Jag har väl en fördel i att under hans uppväxt så torkade jag ur hans ögon varje kväll. Så han är van vid att jag får göra pilliga saker. Jag brukade torka hans ögon med en blöt bomullstuss, sedan ville han slicka bomullstussen och min blöta hand. Det vill han fortfarande. Det är en superbelöning för honom. Han får så klart inte slicka den bomullstuss som vi torkat hans sår med, men det är OK att blöta ner en ren bomullstuss och låta honom slicka på den. Han blir helt tokig av lycka av att få slicka på en blöt bomullstuss. Det är inte illa att bli lycklig av så lite.
Nu håller vi en tumme för att det här läker bra och att han snart slipper ha den dumma tratten!
Lämna ett svar