Jag har en rubrik här på min sida som heter Mina recept. Det där med recept har jag samlat mycket länge. Vilket naturligtvis inte är det minsta ovanligt. Jag flyttade hemifrån tidigt. Jag var faktiskt bara 16. Kunde inte laga mat. Minns fortfarande min första köttfärssås. Hade för mig att det skulle vara mjöl i. Och så ketchup såklart. Jag tog alldeles för mycket mjöl och det hela blev någon slags rosa gägga. Min läggning har alltid varit att ”jag kan själv” så jag ringde såklart inte till mamma och frågade utan jag fick lära på annat sätt. Och mitt sätt – fram till dess internet kom- har alltid varit böcker. Så mina lärare blev böcker från biblioteket – och i ärlighetens namn, också mammas veckotidningar som jag fick ärva när hon läst dem.
Bra recept skulle sparas. Så jag skaffade mig tidigt en bok som jag skrev mina recept i. Den boken har sedan följt mig genom livet och jag har den fortfarande kvar, vilket innebär att boken börjar bli ganska gammal nu. Det hamnar inte så många recept i den längre. De hamnar här i stället. På sidan, eftersom det blir lättare för mig att hitta dem nästa gång. Men däremot så kommer många recept som finns här på sidan från min bok.
Den här boken är väldigt sliten och håller nästan på att trilla sönder. Så den har fått stå ut med mer eller mindre snygga lagningar. Som till exempel maskeringstejp.
Recepten i den kommer från många håll. Så den innehåller inte bara recept, utan när jag bläddrar i den så finns där många minnen. Och många människor som jag kanske inte träffar längre. Jag är väldigt glad att jag fick med mig flera av mammas recept innan hon gick bort. Finsk blåbärskaka till exempel.
Och som i en parentes fått betyget (finns det något godare?).
Brunkål är ett annat av mammas recept.
En kommentar hade jag på blåbärskakan. Det finns det här och var i boken. Här till exempel har jag skrivit lite tips till mig själv.
Jag har konstaterat att även om jag inte själv gillar mörk choklad så behöver det vara mörk choklad i kakan. ”Använd mörk choklad-åtminstone i” har jag talat om för mig själv.
Och så har jag skrivit in när något är gott. Som Karins bullar – Goda! Så att jag ska komma ihåg att det var just de här bullarna min kompis Karin brukade bjuda på. Och som var goda, nästan som wienerbröd.
Och visst ÄR det trevligare och personligare att klistra in ett sådant här recept som jag fått – än att bara läsa det på nätet. Med små tips på gula lappar, något som är typiskt för just den här vännen.
Första delen av boken innehåller dessutom egna illustrationer. Tog man recept från en kokbok på biblioteket så hade de nog inte blivit så glada om jag klippt ut bilderna. Det där med kopieringsapparat var liksom inte ett val just då. Och bilder på recepten måste det vara! Eller hur? Annars är det inte någon riktig kokbok. Här recept på sockerkringla!
Jag har till och med register i boken. Med lite koder i rött och grönt. Koder som jag kanske inte riktigt längre minns vad de betyder.
Och just nu försöker jag plocka ett recept nu och då från min bok. Tycker jag fortfarande att det är gott så hamnar det här på min sida.
Kanske jag måste börja lägga in mina nya recept i min bok också? Tänk om Internet skulle dö! Var tar då mina recept vägen?
Åh, ljuva minnen! Jag var också 16 när jag flyttade hemifrån, och mina matlagningstalanger var vid den tiden att jag kunde koka tevatten utan att bränna vid – ungefär. (Det blev mycket konserver den första tiden… Öppna, töm i gryta, värm, ät. Micro och djupfryst fanns liksom inte på kartan, speciellt som jag hyrde ett rum som inte hade frysmöjligheter.)
Jag började faktiskt med en s k receptbok en gång i tiden, men eftersom det blev mest bakrecept så skrev jag i min ”Sju sorters kakor” istället. Och nu är den försvunnen! Jag misstänker att den råkat hamna i en hög med skräppapper (reklam o dyl) som skulle slängas.
Ingen frys i min första lägenhet heller. Men kyl och spis hade jag. Länge sedan nu!