I förmiddags när jag tog min lilla tur i trädgården träffade jag en av dess marodörer. Jätteharen. Den stod bara ett par meter ifrån mig. Och tror ni att den sprang? Nej – den lunkade långsamt bort, såg inte det minsta rädd ut. Här sitter den och kikar på mig och undrar om jag ska flytta mig från maten.
Den har hittat på en del i vår trädgård den här marodören. Och ja, jag tror att det är den som gjort det mesta. Det är en jättehare! Jag blir lika förvånad varje gång jag kommer nära en hare. De är ganska stora får man erkänna. Och en del av den där vikten har den fått i sig i vår trädgård. Den har ätit upp barken på ett av våra små äppelträd, den har tuggat av flera skott på våra nya rosor under vintern. Den tog en rejäl tugga i min nyplanterade kruka på uteplatsen, den käkade upp mina krokusar etc, etc Och ändå kan jag inte bli riktigt arg på den. På något sätt gillar jag den. Jag är väl förmodligen lite underlig. Rådjuren däremot gillar jag INTE. Förväntar mig varje dag att komma ut och hitta deras spår.
Nästa helg ska vi få hem luckorna till köket!! Bara att börja måla. Känns väldigt bra. Innebär att det närmar sig. Ett färdigt kök alltså. Nu gäller det att på något sätt kunna måla samtliga luckor i källaren. Helst vill jag dessutom måla alla på en gång så att jag slipper göra det i omgångar. Längtar!
Vi har också harar..massor av harar. De är gigantiskt stora – men fina
När jag flyttade dit så satte jag ner tulpanlökar ett par år innan jag gav upp. Det jag har nu i trädgården av blommor och sånt bryr de sig inte om. Tur!
Rådjur har jag sett ett par gånger på 13 år…det är skönt för jag vill inte ha de tuggandes i min trädgård.
Detta är vår andra sommar i huset och förra sommaren hade vi två ordentliga besök av rådjur i trädgården. Käkade upp alla knoppar på en rosenbuske och en hel del annat båda gångerna. Än har vi inte haft något besök, men jag förväntar mig ett närsomhelst.