Lustiga laster

Vi har väl alla våra små lustiga laster. För våra närmaste är de väl knappast hemliga, men de kan vara så för andra. Jag har två lite lustiga laster som jag ägnar mig åt när det är möjligt.

Den ena lasten är tävlingen Världens starkaste man som jag noggrant följer när den går på TV. Fråga mig inte vad det är men jag är oerhört fascinerad av den tävlingen. Av just den orsaken måste jag ju hålla koll på Let’s dance för en gångs skull. Idolen Magnus Samuelsson är ju med!

En annan last som jag ägnat mig åt ikväll är att titta på Last night of the Proms som maken vänligt nog spelat in åt mig. Han är inte så intresserad för sin del så jag har passat på ikväll när han är bortrest. Last night of the Proms är avslutningen på sommaren för de engelska uteorkestrarna. Det är en gammal tradition och jag bara älskar den. Någon gång skulle jag vilja vara med på riktigt. Och precis som hemma i soffan skulle jag hojta med i ”Rule Britania” och ”Land of hope and glory”. Jag skulle glatt sjunga med i ”God save the queen” – inte för att hon är min drottning men hon kan få leva länge i alla fall. Jag skulle slippa ha förstärkaren på en nästan pinsamt hög volym för då skulle jag vara där! Drömma kan man alltid göra, det lär vara jättesvårt att få biljetter. Men jag skulle förmodligen bli ännu mera gråtmild än jag blir när jag ser det på TV. Jag fattar inte vad det är, men jag blir mer gråtmild av Last night of the Proms än av någonsin Lilla huset på Prärien.