Det står om lille Bobby överallt. I detaljerade beskrivningar om alla fasor han varit med om. Det som han fick stå ut med äcklar mig. Men något som äcklar mig nästan lika mycket är hur tidningarna gottar sig i det. Den stackarn hade ett rent helvete och nu hänger tidningarna ut honom i allra minsta detalj. Och det känns som att de njuter av det. Sambon sa att han reagerat på samma sätt när han började läsa tidningen på tåget. Han hade slutat läsa. Jag är glad för att jag aldrig köper kvällstidningar. Jag vill inte stödja dem. De har för länge sedan slutat vara det som är tanken med massmedia. De skall vara någon slags stöd för oss medborgare, vara en del i övervakningen av det som händer och sker och som landets ledning företar sig. Men de är bara penninghungriga och sensationslystna.
Och de äcklar mig.
Lämna ett svar