Kryddig äppelsylt

Eftersom vi har haft en hel del äpplen i trädgården så har jag kokt en hel del äppelmos. Nu har vi ett träd med röda äpplen med mycket smak som jag ville göra något annat med.

Efter att ha letat runt lite här och där så hittade jag på olika amerikanska sidor något som de kallar ”Apple Butter”. Någon sort äppelsylt som skall kokas i flera timmar och i vilken skall tillsättas många olika sorters kryddor. Det tyckte jag lät spännande så jag konstruerade ett recept med inspiration från några olika recept på Apple butter. Resultatet är en mörk sylt med mycket smak. Riktigt spännande!

kryddigappelsylt

Ingredienser


1 kg skalade äppelklyftor av ett riktigt syrligt äpple
65 cl äppelcider (= en flaska av den sort jag köpte)
3 dl farinsocker
1 dl vitt socker
1 tsk stött kryddpeppar
1 tsk stött kryddnejlika
en halv riven muskotnöt
3 stjärnanis
1 kanelstång
saft från en citron
rivet skal från en citron

1 tsk Atamaon

Gör så här


Lägg äppelklyftorna i en kastrull, häll i äppelcidern. Koka upp och låt koka i ca 15 minuter eller tills äppelklyftorna blir mjuka.

Häll sedan i socker och kryddor samt citronsaft och -skal. Låt sjuda på låg värme i 3 – 4 timmar. Rör emellanåt och efter ett par timmar kan du börja testa om det är klart. Se till att ha en tallrik i kylskåpet (det blir lättare att testa om tallriken är kall).
När du testar tar du en klick äppelsylt och lägger på tallriken. De första gångerna kommer det troligen att rinna ut vatten runt om klicken, sylten delar sig liksom i äppelsylt och vatten. Testa tills sylten inte längre släpper ifrån sig vatten. Då är den klar!!

Ta ur stjärnanis och kanel. Kör med en stavmixer i grytan och låt den koka lite till.

Ta bort grytan från spisen och blanda i Atamon.

Häll sylten på varma burkar och låt kallna innan du ställer in den i kylskåpet. Du har då en lite annorlunda sylt med mycket kryddsmak.

Äppelsylt by you.

Nu är vi klara!!!

stenpartis2stenparti

Överst i bild syns den bit som var kvar att göra när det gäller stenpartiet förra helgen. Alldeles ovan syns sista delen av stenpartiet!Observera ordet sista. Inte senaste utan sista. Vi är alltså klara!! Det känns så himla roligt. Vi ville bli klara med det här innan vintern för det är inte så kul att köra igång igen till våren med ett halvfärdigt projekt. Ovanför stenpartiet syns en rabatt som vi satt stenar runt. Här har jag tänkt ha örtkryddor om sommaren. Så den får vara tom nu till våren. Sedan kanske den delas upp lite till med olika stenar – vi får se. En sak är kvar och det är att sätta kantpinnar på den sista biten rosenrabatt. Den ovanför stenpartiet. Men det går fort – det fixar vi nästa helg. Och en sak får bli kvar till nästa år. Det är räta upp trappan som syns till höger i bild. Den är lite sned och vind. Dock var den betydligt bredare än vad vi trodde! Förra helgen fick jag för mig att rensa stenarna till trappan. Och det var både lavendel och timjan som hade ockuperat och lyckats rota sig på höger del av trappan. Så när min rensning var klar fanns det en riktigt bra trappa där under. Bara lite sned. Men det fixar vi nästa sommar.

I översta bilden syns det en del stenar. Där de ligger fanns från början hur mycket sten som helst. Hela stenpartiet är byggt av denna sten. I princip i alla fall. När jag började närma mig slutet av den sista biten fick jag säga en fras jag aldrig trodde jag skulle uttala – och det var ”Stenarna är nästan slut!”. Vi fick ta oss runt i trädgården och samla ihop de stenar vi lagt runt ett några rosor tidigare i sommar. Men det gjorde inte så mycket. Det har visat sig att även om de där stenarna runt rosorna ser ganska fina ut just när man lägger dem blir det ganska fult senare när man inte orkar plocka fram trimmern och fixa gräset runt dem. Så där får bli lite lägre kantband senare istället.

Det känns riktigt roligt att ha satt sin egen prägel på något. Framsidan är vår nu. Den är inte så som förra ägarna hade den. Nästa sommar skall vi fixa till ett par hörn i trädgården. Det kan låta enkelt men så är det inte. Det ena hörnet är nog i och för sig relativt enkelt. Men det andra hörnet består idag av skräp. Massor av skräp. Trädgårdsskräp. Där har det slängts gamla pinnar och trädgårdrens etc. Nästa sommar skall vi försöka fixa till det hörnet. Rensa och så småningom ha en riktig kompost där istället. Vi får väl se hur det går! Men det är långt fram i tiden. Eller i vart fall nästa sommar.

Kaprifol

KAPRIFOL: Kaprifolen är mycket älskad, på grund av att de graciösa blommorna som under stilla sommarkväller sänder ut sin berömda parfym som påminner om söderns apelsinblom. Men när kaprifolen fått härja fritt några år börjar vi blänga på den. Grenarna har tvingats söka sig upp till ljuset uppe vid taket vilket betyder att de blivit kala med ett risigt skatbo i toppen! Sådana syner är vanliga – och helt onödiga.

Kaprifolen ställer upp på mycket som ger spännande scener, bara den får växa fritt i ljuset. Låt den täcka marken eller vandra över stenar. Då vänder sig blommorna automatiskt uppåt och bildar en vacker matta. Låt den klä in nakna trädstammar, eller ett nätstaket, i vilket rankorna kan slingra sig. Med sekatörens hjälp kan du då skapa en vacker och ljuvligt doftande formklippt häck. Kaprifol bör beskäras regelbundet på vårvintern, vilket gör att den bryter nya skott. Blomningen äventyras inte eftersom blomknopparna kommer på de nya korta årsskotten. Man kan låta en högsommarblommande kaprifol vandra runt i en stor gammaldags buskros. Ljuvligt – men även här måste man vara alert med sekatören! Fr viivilla.se

Mårbacka

I somras föll jag för trycket från alla inredningstidningar och köpte mig en Mårbackapelargon. Nu är jag inte någon pelargoniamänniska överhuvudtaget, men jag är väl inte sämre än att jag kan ändra mig. Nu när jag har ett  gammalt hus och allting. Och den har varit jättefin. Dock är den som finast nu när den inte längre kan stå ute. Det är något galet med cykeln tror jag.

På tal om tryck från inredningstidningar. Det är fantastiskt vad man  upptäcker saker när man skaffar sig ett nytt intresse själv. I och med att vi köpte det här huset, som är från början av 1900-talet började jag läsa böcker och tidningar om gamla hus för att få lite tips och annat. Och upptäcker då att det finns ett par olika trender avseende gamla hus.

En jättestor trend som vill måla alla gamla hus vita inuti, förstöra gamla fina möbler genom att måla dem vita och överhuvudtaget göra allting vitt och sedan kalla det lantlig stil. Den trenden är jag inte så förtjust i. Men måste erkänna att jag är mäkta fascinerad. Kan inte låta bli att kika in på olika bloggsidor emellanåt. Bloggar om den vita trenden. Bara för att se hur hängivna de är. Och jag kan inte fatta hur mycket tid och arbete de lägger på att skapa den där stilen. Imponerande. Men absolut inte min grej. Men kan någon förklara var alla madonnor kommer ifrån. Eller inte så mycket var de kommer ifrån utan varför i fridens namn skall man ha madonnor överallt plötsligt? Vi är inte ens katoliker.

En annan jättetrend är byggnadsvårdstrenden. Nu kanske ni tycker att byggnadsvård är väl ingen trend, det finns väl jämt. Ja, det är klart att det finns jämt, men just nu ÄR det en trend. Massor av människor som har gamla hus ägnar sig åt byggnadsvård, det skall vara ursprungligt material om det går. Går inte det så skall det i alla fall vara nytt, men likställt. Det skall vara linoljefärg, klippspik, handhyvlat etc. etc. Den trenden känner jag lite mera för. Den hänger i alla fall  upp sig på något som är verkligt. Och det kan aldrig vara fel att försöka återställa ett hus i rätt skick. Men jag kan också konstatera att varken sambon eller jag har inte rätt tåga för att vara så renläriga. Jag har kommit på att åtminstone min stil är att göra saker med huset som jag tycker om och som vi tycker passar huset. T.ex. skall vi ha ett platsbyggt kök där vi handmålar luckorna med linoljefärg, för det verkar passa stilen. Men vi har målat väggarna med vanlig väggfärg och jag har målat snickerier med vanlig snickerifärg. Utan att ha dåligt samvete. Jag tror inte att jag är någon trendmänniska. Jag orkar inte riktigt. Men en bra sak med byggnadsvårdstrenden det är att det finns mycket litteratur och mycket material att få tag i. För även om vi inte ägnar oss åt direkt byggnadsvård är det kul att kunna byta ut innerdörrshandtag mot likadana när de gamla är trasiga. Och även om vi inte orkar fundera på alla detaljer så vill man veta hur en kakelugn eller en vedspis fungerar (eftersom vi nu har sådana) och också veta hur man tar hand om dem.

Så om det inte finns ett uns av lantlig stil inom mig så finns det lite av byggnadsvården. Vad jag nu vill ha sagt med det?? Lika bra att kika på en Mårbackebild till.

Kanel- och äppelmuffins

Äppeltider och vi har massor av äpplen i trädgården. Så vad gör man när det skall komma gäster och vill fixa till någonting lite snabbt. Jo man bakar muffins.

Det här blev riktigt goda muffins, och havretäcket blir knaprigt och gott ovanpå.

kanelOappelmuffins

Det här blir nio stora muffins.

Ingredienser


5 dl vetemjöl
1,5 tsk  bakpulver
1 krm salt
125 gr smält smör
2,5 dl farinsocker
2 stora ägg el. 3 små
1 tsk vaniljsocker
1,25 dl standardmjölk
1 tsk malen kanel
———————–
Fyllning
3 stora äpplen med mycket smak
2 msk socker
2 tsk kanel
———————-
Smultopping
75 gr smör
2 dl havregryn
0,5 dl socker

Gör så här


Sätt ugnen på 200 grader 

Fyllning
Skala äpplena och skär dem i tunna klyftor. Lägg dem i en skål tillsammans med sockret och kanelen. Rör om låt stå.

Smultopping
Smält smöret. Blanda ner havregryn och socker. Låt stå.

Muffins
Rör ihop mjöl, bakpulver, salt, vaniljsocker och kanel i en skål.

Vispa ägg och farinsocker tills det blir pösigt och fint.

Rör ner mjölk och smält smör.

Rör ner mjölblandningen.

Häll smeten i muffinsformar.
Tryck ner äppelklyftorna i smeten. De behöver inte bli täckta, degen jäser över dem.
Fördela över smultoppingen

Baka ca 20 minuter.

Trädgårdsmakeover

När vi flyttade in i vårt hus tänkte vi oss en syrenhäck mot gatan. Samtidigt som vi tyckte att förra ägarna hade klippt ner den väldigt mycket. När det började grönska visade det sig att det inte var någon syrenhäck som fanns där. Visst där fanns syrener, men där fanns massor av andra sorter dessutom. En alm t.ex. och lite annat smått och gott. Utan någon som helst tanke bakom. Så här någonting såg den ut.

Staket

Sambon bestämde sig för att häcken skulle bort. Jag tyckte vi kunde vänta ett par år och se vad det blev av den, men sambon var bestämd. Häcken skulle bort! Sagt och gjort, ett spett och en spade åkte fram och sambon började riva undan häcken.

Staket

Och till sist var häcken helt borta! Kvar fanns en låg mur och ett gäng rostiga järnpinnar.

Staket

Vi funderade på vad vi skulle göra. Ett staket hade vi bestämt oss för, men det tog en hel del arbete innan vi hade bestämt oss för hur det skulle se ut. Men till sist fanns det en ritning. Och sambon, sambons pappa och jag gick till verket. Sambon och hans pappa satte i plintar och stolpar och själv sågade jag till pinnar och målade dem. Ett staket växer helt enkelt fram.

Staket

 

Staket

Och efter några dagar har vi ett helt staket!

Staket

Ett 17 meter långt staket och alldeles tomt på insidan. Även har har det funderats för fullt. Vi ville ha klätterrosor, men var lite rädd för att rådjuren skulle tömma av alla knopparna. Men till slut har vi i alla fall valt klätterrosor. Handlade rosor på rea och planterade dem. Avslutade med en syrén.

Staket

Nu var det kanterna kvar. Vi hade funderingar på att göra en liten mur, men jag tyckte vi hade så mycket stenar hemma och jag hade lite extra kraft och nyfikenhet så jag testade att göra något stenpartiliknande. Två dagars arbete och nu är det nästan klart! Det var roligt och faktiskt lättare än jag trodde. Jag skall inte påstå att det ärä helt rätt gjort, men det får framtiden utvisa. Jag får väl göra om det i värsta fall. Men nu börjar det snart kännas som att vår förändring av framsidan börjar bli klar. Staketet skall målas i sin helhet, men inte förrän det tryckimpregnerade virket har torkat.

stenparti_hela_2891418315_o-2

 Lite stolt känner man sig allt!