Bland hundar, renoveringar, mat och livet i största allmänhet.
Om mig och min blogg
Antic Scarlet
En av mina nya pelargonsticklingar blommar. Vacker röd.

En av mina nya pelargonsticklingar blommar. Vacker röd.

Igår var jag och handlade lite jord. Tycker det alltid behöver handlas jord just nu. Detta inhandlades på Granngården den här gången. Där gick jag förbi en väldigt söt liten Begonia. Begonia Bonfire hette den och hade väldigt söta iögonfallande blommor.

Kunde inte låta bli att köpa den. Hade tänkt att den skulle få stå tillsammans med mina pelargoner i min odlingsstege (som faktiskt är klar nu – bild kommer så fort den kommit ut i solen). När jag kom hem så tänkte jag att jag skulle läsa lite om den på nätet. Och vad ser jag där? Jo – att den ska planteras i en rejäl kruka för den riskerar att bli en meter hög och en meter bred! Alltså! Man tror att man köper en liten gullig blomma och så visar det sig att den kan bli ett monster!!
Fast å andra sidan, hur roligt vore livet om allting gick att förutse.
Det är mysigt att ha en trädgård. Och det är mysigt när det blir sommar. Jag gillar att komma hem från jobbet och gå ett varv i trädgården. Titta om det hänt något sedan igår. Vilket det naturligtvis inte gjort så där jättemycket. Även om det totalt sett händer väldigt mycket och snabbt i trädgården så ser man inte så stor skillnad från dag till dag. Men jag går ändå. Mitt lilla kvällsvarv. Min syren jag planterade förra året blommar med väldigt vackrablommor just nu. Här en bild i kvällsljuset.

Beauty of Moscow. Såg den på bild förra året och gillade vad jag såg. Och jag gillar den i verkligheten också. Rosa knoppar som blir vita blommor.
Jag kollar in mina Flitiga Lisa som jag planterade häromdagen. Yepp – de lever ännu. Och mina Rosenskära – Yepp – lever, men inte är de större än igår.
Jag tycker det är lite trist att alla de perennerrötter/knölar jag planterade i söndags inte kommit upp och blivit jättestora plantor ännu. Visst är det konstigt? Kanske imorgon.
Och de där fröerna jag sådde för en vecka sedan eller så – borde de inte blomma vid det här laget? Kanske imorgon.
Kanske imorgon…
Våra tulpaner på framsidan står i skydd av staketet och har därför inte någon direkt sol på sig. De har blommat hur länge som helst. Nu börjar de dock sjunga på sista versen. Det har sin charm det också.

Fy bubblan vad det är härligt med sommar!
Igår var jag ute och käkade med några kompisar direkt efter jobbet. Vi satt ute och blev inte kalla alls. När jag kom hem – efter att ha cyklat upp för vår jobbiga backe – kunde jag kasta mig i en stol på uteplatsen och bara njuta. Av sommar. Visst är det ljuveligt.
Utanför för vårt vardagsrum bor en svartvit flugsnappare i en holk. Var tvungen att läsa om den lite. Det är inte någon trevlig fågel! Först skaffar sig flugsnapparhanen en fru, ser till att hon har någonstans att bo och att hon lägger ägg. Sedan sticker han iväg och letar upp fru nummer två. Gör likadant med henne. Ser till att hon har ett bo och att hon lägger ägg. Sedan överger han fru nummer två och går tillbaka till fru nummer ett. Fru nummer två med tillhörande ägg får klara sig bäst tusan hon vill. Det var väl inte snällt!

Å andra sidan lever hannen ett ganska farligt liv också. Och är ofta hotad till livet. Av talgoxar. Tydligen är det som så att talgoxar och flugsnappare konkurrerar om samma boställen. Och slåss om dem. Vilket innebär att fler flugsnappare dödas av talgoxar än av rovfåglar. Det ni!
I vår holk bor i vart fall uppenbarligen fru nummer ett. Eller så har den här hannen inte lyckats skaffa sig någon fru nummer två. Båda fåglarna håller i vart fall till i holken. Alltid intressant att se.
Jag är så irriterad på vår nya soptunna. Vi har haft den ett tag nu, men jag blir fortfarande lika irriterad. Jag fattar inte hur de har tänkt!
Förut hade vi en vanlig soptunna som vi kunde kasta allting i. Eller ja, nästan allting i alla fall. Och man kunde välja hur ofta man ville att den skulle bli hämtad. Varje vecka eller varannan vecka.
Sedan skulle vi bli miljömedvetna tror jag. I alla fall skulle vi ha en delad soptunna och fick då en större soptunna. Men som i praktiken är mindre. Och som ska hämtas varannan vecka. Hela kärlet är på 370 liter. Denna tunna har man delat upp i två lika delar. Ena delen ska det läggas matavfall i och i den andra halvan ska det läggas brännbart. Visserligen vet jag att man säger att vi kastar för mycket mat i Sverige, men vi kastar då inte SÅ mycket. Varenda gång är det likadant. Det är överfullt i brännbarthalvan och i matavfallshalvan ligger där lite i botten! Hur i helsike har de tänkt? Inte fasiken finns det folk som kastar lika mycket mat som andra sopor? Hade det inte varit vettigare att dela upp den där förbaskade tunnan i en större och en mindre del? Dessutom är jag putt för att vi överhuvudtaget har den där tunnan. Plus en extra avgift kunde man fått behålla den gamla vanliga tunnan, men maken insisterade och det är svårt att argumentera mot miljöhänsyn. Men jag skulle gladeligen köpa mig ur det här. Jag avskyr, avskyr den här förbaskade soptunnan. Jag avstår nästan från att gå ut och kasta sopor till och med. Överlåter det åt maken för han har skaffat sig någon teknik för att trycka ner påsarna så att det går att stänga locket. Själv lyckas jag inte alls lika bra med det.
Och då kan jag ändå tillägga att vi förutom detta sorterar saker så att vi snart har dem i hela huset. Glas, glödlampor, tidningar, wellpapp….
För den som inte skäms att spionera kan jag rekommendera
en holk med en webkamera i. Och en talgoxe som ruvar fyra ägg.
Rafflande spänning.
Idag har vi fått rensat avloppet. En slamsugningsbil har varit här och jobbat. Det är mycket man ska lära siig som husägare. Det har inte riktigt varit stopp i avloppet, men vi undrade varför det var blött i gräsmattan på ett visst ställe plus att det var väldigt grönt på samma ställe. Till sist började vi gräva och hittade en spolbrunn där och det såg inte bra ut. Så vi ringde slamsugarfirman. Men bara att komma på det här med avloppet och räkna ut vad man ska göra! Det borde finnas ett husägartelefonnummer som man skulle kunna ringa.
”Hallå, vi har ett konstigt avlopp i trädgården – vad gör man?”
”I det här fallet ringer man till slamsugarfirman”
”OK – tack”
Problemet är just det där att man inte vet vad man ska göra och vilken typ av yrkesman det är man ska ringa. Det krävs att man ska lära sig hela tiden!
Ryggen är i princip bra. Det finns lite, lite känningar men det är allt. Så tack och lov inte speciellt långvarigt. Tack för all medkänsla, det värmde!
I trädgården så kanske, kanske mina fröer har börjat gro ute i landen. Eller så är det något nytt ogräs som jag inte känner igen. Jag är inte så superkunnig på ogräs. Det enda jag vågar dra upp just nu är kirskål och parksallat. De känner jag igen. Så nu går jag varje dag och kikar på jorden och försöker tvinga fram små plantor med tankekraft. Under ledigheten hoppas jag kunna plantera ut flera växter av dem jag förgrott. De står och avhärdas på verandan just nu. Vete tusan var jag ska göra av alla tobaksplantor dock! Det får väl lösa sig på något sätt. Det jag undrar över dock är om man kan räkna med att nattfrosten är över?!?! Man pratar om järnnätter i juni, men jag vet inte om detär något som återkommer varje år.
I potatislandet har det däremot definitivt kikat upp en potatisplanta. Men bara en än så länge.
Efter ryggskottet håller jag på att bli förkyld istället. Jättebra!