Gandalfs bänk

Det här är Gandalfs bänk.

Det är ingen som vet om det, förutom maken, Iggy och jag. Men vi vet. Gandalf, framför allt på äldre dagar, skulle alltid stanna vid den här bänken. Här skulle vi sitta en stund innan vi gick hem. Det är inte långt hem från den här bänken, men det hade inte någon betydelse, här skulle vi sitta. Jag tror att en av anledningarna till att den här bänken var så poppis är att det finns mycket att titta på när du sitter där. Det finns gångväg, cykelväg, en vägkorsning och en del hus. Här går det ofta någon förbi, eller cyklar. Det kommer bilar hela tiden och har du tur händer det något i en trädgård. Jag tänker att det gör det intressant för en hund att stanna där och hålla lite koll.

Jag vet inte varför, men Iggy har börjat gå till den här bänken nu när inte Gandalf finns längre. Förmodligen tyckte Iggy också om den här bänken, men eftersom Gandalf alltid gick dit så behövde Iggy bara följa med. Men nu för tiden så styr Iggy oss till bänken. Och så ska vi sitta där en stund.

Iggy är van så han lägger sig tillrätta nästan med en gång.

Efter att han har fått lite klapp först dock.

Ville har fortfarande lite svårt att slappna av när vi sätter oss ner. Vilket gör att det är extra viktigt att vi faktiskt sätter oss ner emellanåt. Eftersom Ville behöver lära sig att slappna av.

Ofta så låter han lite först. Hans vanliga otålighetstjut. När ingen bryr sig brukar han kolla på saker och ting runtomkring. Om det skulle finnas något att äta kanske? I det där letande kan det hända att han hamnar under bordet. Bara så där.

Det var kanske inte direkt någon plan att hamna där, men det var något där som såg konstigt ut. Eller lockande. Och plötsligt så är han där under bordet.

Då kan ju vän av ordning undra hur han ska komma ut? Det är ju ett picknickbord. Och han är en stor hund. Ska han försöka kliva över bänken?

Nope, så klart vet han att han måste krypa under.

Det visste du väl Matte att jag är så smart att jag faktiskt hade koll på det.

Så än är den i bruk.

Gandalfs bänk.