Ville går längst ner i trädgården och så försvinner han där nere i hörnet. Efter några sekunder dyker han upp på andra sidan av högen med trädgårdsrester som vi har liggandes där. Han har klämt sig igenom och gått runt den på baksidan.
”Det fanns en annan hund här som brukade göra så” säger jag till Ville.
Ville går och lägger sig på framsidan. Precis där mina tjusiga stenar bildar ett hörn.
”Det fanns en annan hund här som tyckte om att ligga i det hörnet.” säger jag till Ville.
Vi går på en lång promenad, eller en kort om det är riktigt varmt, och Iggy går till olika bänkar och ska ligga i skuggan. Han går inte bara och lägger sig var som helst, han letar upp en bänk, för han vet att det är vad man ska göra.
”Det fanns en annan hund här som älskade att stanna vid bänkar.” säger jag till Iggy.
Vi går på en promenad och Iggy som alltid varit den som gick först går plötsligt sist. Ville går framför och Iggy drar benen efter sig och går sist. Förhoppningsvis beror det på värmen, jag hoppas verkligen att han har många långpromenader kvar i sig.
”Det fanns en annan hund här som alltid brukade gå sist.” säger jag till Iggy.
Vi hittar en igelkott i trädgården. Både Iggy och Ville blir helt galna och hade nog helst velat mörda den. Vi får hålla hundarna borta, för jag älskar de där igelkottarna och vill inte att de ska bli bortskrämda. Jag ger dem vatten och när jag träffar på dem får de jordnötter (naturella).
”Det fanns en annan hund här som visste att matte älskar igelkottar och han skulle aldrig gjort dem illa.” säger jag till Iggy och Ville.
Hundarna får syn på en katt. Den ska jagas! Hundarna är fullkomligt överens och skäller som galningar och ger sig efter katten.
”Det fanns en annan hund här som lärde Iggy att katter ska jagas.” säger jag till den som vill lyssna.
Ville är på framsidan och vill till baksidan, men vi har stängt grindarna. Han är frustrerad och springer fram och tillbaka med svansen i vädret. Men han är inlåst på framsidan.
”Det fanns en annan hund här som aldrig hade låtit en grind stoppa honom från att komma till baksidan.” berättar jag för Ville.
Villes vänstra öga rinner. Det rinner ofta. Jag tar en bomullstuss och blötar den med lite ljummet vatten. Sedan gör jag rent hans öga. Flera gånger i veckan.
”Det fanns en annan hund här som jag fick rensa ögat på varje dag i flera månader.” berättar jag för Ville.
Snigel säger
❤
Det går aldrig över, men man lär sig att leva med det och att minnas allt man lärt varandra (och andra).
Asta säger
Visst är det så, men det är jobbigare ibland än ibland.
Christina Eriksson säger
Så fint du har skrivit om ”en annan hund” som fanns hos er och allt som var så speciellt med honom. Vi saknar honom också.
Asta säger
Idag var det en lite jobbig dag helt enkelt.