Ikväll var jag ute och gick med Ville. Jag gick och satte mig på ett ställe där jag satt mig nu flera kvällar i rad. För jag vet att svalorna kommer att synas där om de har kommit hit. Och idag var de där! Jag blir lika glad varje år när jag ser dem. Visst är det fantastiskt. Igår var de inte där, men idag hade de kommit. Kvällarna är så fina nu. Det är den skönaste tiden på hela dygnet.
Det är ljust, oftast vindstilla och dofterna är tunga och liksom hänger överallt i luften. Jag bara älskar den här tiden på året. Försommar.
Det är fascinerande hur tungt allting blir när jag går och väntar på att få gå i pension. Jag har svårt att göra något, kommer inte igång med min trädgård. Har inte ens fått ut mina pelargoner ännu. Får väl ta mig i kragen snart och åtminstone få ut dem. I övrigt får livet vänta lite, det är inte långt kvar nu.
Ville växer och är så stor.
Samtidigt får du inte glömma att han fortfarande är en valp. Sex månader gammal. Och kan fortfarande somna mitt i leken, med leksaken i munnen.
Nu är bästa tiden på året, innan myggorna kommer… Jag har altandörren på vid gavel när jag är hemms.
Och häggen blommade till min födelsedag i år igen! 🙂
Ja, det är också härligt. Färre kryp. Sedan har inte vi så stora problem med mygg här. Grattis i efterskott!