Jag måste erkänna att den här sommaren är lite tråkig. Det här med att det ska komma någon skur varenda dag gör att det är svårt att hålla på med utomhusprojekt. Men, men det är bara att acceptera. Ingen idé att sitta och tjura. Igår hade jag ett inomhusprojekt. Jag var nere i källaren och försökte reparera en av våra stolar till matbordet. Vi har ju gamla stolar från 30 eller 40-talet som jag målat och de börjar bli lite dåliga. Igår tänkte jag att jag skulle testa så jag plockade isär en av dem som var dålig och har klistrat ihop den igen. Nu står den i källaren och lite senare ska jag gå ner och se om den känns stabilare och bättra på färgen. I så fall kanske jag får gå på en till.
Igår var vi ute och gick med Iggy i den nya vagnen. Iggy tyckte det var lite konstigt, men det gick faktiskt ganska bra. Han är ju van vid att åka i en nästan liknande bur i bilen så han ska nog kunna bli riktigt van. Han tyckte ju så klart att han egentligen borde varit utanför och sprungit. Det är ju en billig vagn jag köpt, även om den faktiskt var betydligt mer stabil än jag väntat mig, men den har alltså inga bromsar. Vagnar med broms på var jättemycket dyrare så jag valde denna. Och det går bra. Gäller bara att komma ihåg att inte släppa vagnen. Vi bor ju mitt i en backe och går i backar överallt.
Eftersom maken och Gandalf är ute och går just nu sitter jag i soffan och skriver det här och har lite sällskap.
Flera sovstilar demonstreras.
Som synes är det i eller av soffan som gäller. Staketet stänger både ute och inne. Med hjälp av kompostgallret så kan i alla fall vi styra åtkomsten. Eller hoppen.
Maken klippte klorna på Gandalf en bit bort, normalt sett när han gör det brukar Iggy springa upp och gömma sig på övervåningen för säkerhets skull, något som han alltså inte kan göra nu. Dels instängd på soffan och dels hindrad från att gå upp för trappen. Då kan han se så här lagom förskräckt ut.
Va? Vad händer?? Och var ska jag bli av???
Mycket Iggy nu för tiden, men det är så det är här hemma också. Ska bli SÅ skönt att få prata med en rehabmänniska nästa vecka. Så vi får lite koll. Jag är livrädd hela tiden att han rör sig för mycket.
Hanna säger
Tack för receptet på blåbärspirog! Min moster gjorde alltid det men nu är hon död och jag hann aldrig få nåt recept. ❤️
Asta säger
Vad roligt att du hittat den här. Jag är själv så glad att jag fick det nedskrivet innan mamma gick bort.