I somras när jag satt på framsidan och rensade i en rabatt kom en man fram till staketet och började prata. Det visade sig att han höll på med släktforskning och att hans släkt en gång i tiden hade byggt vårt hus och även bott i det under många år. Vi bad honom komma in på en kopp kaffe och satt och pratade en stund. Han hade lite bilder som han visade upp. Jag fotograferade dem med min mobil. Ångrar nu att jag inte såg till att bilderna blev bättre, men nu är det som det är.
Tidigare har vi haft det här fotot som vi fick av de förra ägarna till huset.
Nu fick vi en ännu äldre bild.
Här är staketet nog ganska nytt – på den övre bilden börjar det bli lite skruttigt. Och så den lilla familjen, och då menar jag lilla, de ser ut som små dockor där framför huset. Visst är det lite kul!
Jag har tyckt att det är väldigt synd att de där fina verandorna uppe och nere tagits bort någon gång på 70-talet och hade lust att återskapa dem, men vi valde sedan att inte göra det. När jag ser den nedre bilden så tänker jag att vi kanske ändå valde rätt. De där verandorna är i söderläge och när solen sken så blev det förmodligen väldigt varmt där, därav de långa vita gardinerna. Jag kan tänka mig att sommartid var det nog nästan olidligt att vara där. Med mindre fönster, som vi har idag, går det ganska lätt att täcka till så att det inte blir så varmt. På den översta bilden är det vinter och det finns inte samma behov av gardiner.
På ett papper hade han en annan bild, som troligen ligger mellan de här båda. Huset syns inte så mycket, men familjen verkar lite modernare.
Grindstolpen har även fått den nummerskylt som den har på den första bilden. Där syns också tydligt trappan innanför det fönster som numera är borttaget. Kanske vi sätter dit ett fönster någon gång i framtiden, det skulle vara roligt att få fram symmetrin igen. Eller så låter vi någon senare ägare fundera på det.
Jag ångrar också att jag inte tog en bild på hans släktträd, av någon orsak kändes det för personligt och jag ville inte riktigt göra det.
Även om jag inte var smart nog att fotografera mera och bättre så är det ändå jättekul att ha de här bilderna och det var roligt att höra hans berättelse.
För den som undrar ser huset alltså ut så här idag.
Eller ja – inte just idag-idag. Som synes är det vinter. Men så här ser det ut i nutid eller hur sjuttsingen jag ska säga.
Och så här såg det ut när vi köpte det.
Lämna ett svar