När det krånglar

Jag har haft den här bloggen i nästan tio år. Och det är inte så mycket att ha kanske. Jag skriver mest för min egen del även om den också lett till att jag lärt känna några andra människor. Ibland har jag funderingar på om jag ska sluta. Sedan en dag så slutar bloggen att fungera. Då kommer jag på hur mycket jag trivs med den här lilla bloggen. Hur mycket jag trivs med att ha det här lilla stället att skriva på. Så gissa om jag jobbat för att få allting att fungera igen!! Och nu verkar det faktiskt som att den gör det. Pust!

Jag ville ju till exempel berätta att Gandalf har blivit mycket bättre. Han har svarat väldigt bra på behandlingen och han gjorde det snabbt. Vilket förhoppningsvis innebär att han visserligen fortfarande har artros, men inte så allvarligt. Och att han får göra nästan allting som han tycker om att göra. Några saker får vi låta bli, men livet kan bli nästan som vanligt för honom. Något som känns väldigt bra.

Och så ville jag berätta att jag såg Stockholm täckt av dimma och lyckades knäppa en så bra bild. OK jag berättade det nedanför, men jag måste nog berätta det igen. Eftersom det liksom är flera bilder som hänger ihop. Först såg jag alltså Stockholm uppifrån. Så häftigt! Kaknästornet i mitten och Globen en bit bort.

Sedan landade jag – och hamnade mitt i dimman. Och stan var som förbytt. Jag skulle ha ett möte på Riddarholmen och när jag gick däröver bron så såg jag hur Stadshuset knappt syntes.

Och så när jag tittade mot Riddarholmen så såg jag att den hade förvandlats. Till en piratö! Ser ni det?

Det tråkiga var att när jag väl kom fram så var dimman borta. Piratön var försvunnen och kvar fanns bara Riddarholmen. Men ändå, tänk om…