Har varit två dagar i Stockholm på jobbresa. Det var fantastiskt väder där och jag hann vara ute en del också. När jag gick på Drottninggatan av alla ställen råkade jag få syn på en port som jag måste ha gått förbi massor av gånger utan att se. Men den här gången såg jag den. Och tog en bild. Jag blev riktigt fascinerad. Rosenknoppar försöker liksom tränga sig ut ur stenen precis som lite blommor och blad. Det är som om någon målat akvarell fast i sten.
Finfina detaljer som man måste lyfta lite på huvudet för att se.
Jag skulle möte en kompis på Kungsholmen och gick då längs med Kungsholmsstrand eftersom det var så fint väder. Då fick jag se lite trevliga “hus”. Inte så bra bild, men det är i alla fall bostäder, nästan byggda som husbåtar. De ser inte märkvärdiga ut, men de är säkert båda dyra och fina, framförallt när man ser vilka båtar som är parkerade vid sidan av husen.
Och så på slutet en bild bara för att via vilket fint väder det var! Gick över bron till Riddarholmen för att vara med på ett möte och kunde inte låta bli att sätta mig en stund på en bänk och bara njuta. Jag hade med mig en kopp te som jag köpte med mig så jag satt där och drack te och passade då på att ta en bild på Stadshuset under en blå, blå himmel.
Men nu är jag hemma igen, och det ÄR ju faktiskt som så att även om det är roligt att vara iväg lite så är det väldigt skönt att komma hem igen. Och krama om sina vovvar.
Vilken enortm vacker närbild på stenrosorna. Ferdinand Boberg är en favoritarkitekt. Ragnar Östberg var inte heller dum. Stadshuset “håller än” men trots att det är väldigt eklektiskt.
Skön inspirationsresa ser arbetsresan ut att ha blivit!
Jahaja där ser man, du har till och med koll på arkitekterna du 🙂 Mycket av stadshusets skönhet ligger i själva placeringen också tycker jag nog.