Lillkillen har blivit fem månader. Och börjar bli stora killen. Kolla vilka långa ben! Gandalf och Iggy håller på att bli kompisar på riktigt. Framförallt när man är ute och går på platser där de kan vara lösa. Då blir det ofta spring på riktigt. Och leken startas ibland av den ena hunden och ibland av den andra. Även Gandalf är ju en unghund fortfarande så det finns mycket spring där också. Och när de kommer igång så blir det fart! Inte lätt att ta bilder då inte.
Så det här med att vara ute och gå med två hundar har blivit precis det jag hoppades på, två hundar som har roligt och som har utbyte av varandra. En hund till var inte bara för vår skull, utan det var också för att Gandalf skulle ha få en kompis. Så var tanken i alla fall. Inte så mycket hemma ännu eftersom Gandalf helst går för sig själv och Iggy helst vill vara med oss människor, men de söker kontakt när de är på samma ställe inomhus. Det ska erkännas att det är en jobbig period just nu, med en vuxen hund och en som är valp och som inte kan gå i koppel ordentligt ännu eller lämnas ensam hemma ännu. Å andra sidan är det sådant man känner till i förhand. Den perioden ska gå över så småningom. Den blir väl lite längre än vad som är nödvändigt just nu eftersom vi lägger så mycket av vår lediga tid på att få klart den sista biten vägg. Blir kortare stunder med uppfostran än vad man skule vilja.
Och lill-Iggy är ett riktigt charmtroll. Gandalf brukar få uppmärksamhet när man är ute för att folk tycker att han är snygg. Han får ofta komplimanger. Iggy får uppmärksamhet därför att han har ett otroligt charmigt utseende istället. Så nu kommer vi att ha en snyggGandalf och en gullIggy tror jag.
De är vallhundar båda två och det gör att de leker på samma sätt, vilket var förhoppningen, men som ”personligheter” i övrigt är de väldigt olika. Men, men så är det ju med oss alla. Det blir så tydligt bara när man har två, hur olika de kan vara. Roligt också.
Två kompisar i vardande.
Lämna ett svar