…idag har jag böjt den sista plåten till våra nya fönster. Den sista. Fattar ni hur bra det känns? Jag har gjort den sista dropplisten, det sista överfodret, den sista underliggaren och nu också den sista plåten. Nästan lite nostalgiskt. Fast på ett bra sätt. OK, det är inte klart ännu. Men faktum är att det sista fönstret är bytt. Panel mm ska gås igenom och målas, men det sista fönstret är bytt! Det sista.
Här är den sista underliggaren plus plåt. Och mitt kollegieblock med alla måtten. Som jag inte behöver längre.
Och sista gången jag använde mitt väl använda papper med beskrivning av hur man böjer ett fönsterbleck. För hur det än är så glömmer jag hela tiden hur det är man gör, och hur många centimeter som jag ska lägga till.
Allt för att få fönsterna att se ut som de gjort en gång i tiden. Och att få något som passar till huset i stället för 70-talsfönster.
För visst är det här snyggare
än det här.
Visst är det skönt när man kan avsluta ett färdigt projekt.
Tänk att det kan göra sådana skillnad på ett fönster. Fattar inte att man för ett antal år sedan fick för sig att byta ut de gamla fina. Enda fördelen med stora rutor är väl när de skall putsas och ev kittas om…
Fast de här 70-talsfönsterna går inte att kitta om. Det är någon slags kassett och när den börjar släppa in luft så blir de liksom mjölkiga. Men inte fattar jag ett dugg av det där att byta till skitfula fönster i hus där de inte passade alls.