Ytterligare en helg är förbi. Hos oss har helgen gått i flitens tecken. Fortsatt arbete med vardagsrummet, inte så mycket roligt att visa dock, det har handlat om att få upp smygar (nu har alla fönster i vardagsrummet smygar!) och att spackla och slipa. Själv har jag ägnat en hel del tid i källaren. Gjort rent fönsterrutor, lyckas spräcka en till, lyckats skära till en ny, fäst dem i fönstret med fönsterspik och börjat att kitta dem. Tills kittet tog slut. Ska åka och köpa nytt idag.
Jag har också bakat, både jästbröd och surdegsbullar. Så nu är frysen full. Äntligen har jag börjat baka igen. Att baka bröd är lite av avkoppling för mig. Just bröd, inte kakor. Möjligen vetebullar. Det har säkert inte någonting alls att göra med att jag gillar bröd och vetebullar, men är inte så förtjust i kakor. 🙂 Men under en ganska lång period nu har jag inte tyckt det varit roligt. Kanske vinterns inflytande, vad vet jag, men nu har i alla fall det blivit roligt igen. Jag har till och med fått liv i en ny surdeg. Jag höll på i många år med surdeg, men sedan blev det inne och trendigt och, typiskt mig, då tröttnade jag och lät mina surdegar dö. Men nu har jag alltså satt fart på en ny. När jag stod häromdagen så kunde jag inte låta bli att fundera lite. Jag läser om hur man bakar surdeg på bloggar. Det ska jäsas i plastlådor och det ska vändas och det ska hållas på. Jag tänkte då på min mormor som såg till att han hennes familj med åtta barn fick bröd på bordet. Mamma har berättat att mormor hade en stor skål som hon brukade baka bröd i. Den skålen diskades aldrig utan degresterna fick ligga kvar och var sedan surdegsgrund till nästa bak. Jag betvivlar att mormor funderade på det där med stora hål i brödet. Eller att hon sprang och vek degen en massa gånger. Jag vet naturligtvis inte, men jag tror inte det. Och ändå så bakade hon surdegsbröd till sin familj. Det var en självklarhet för henne och en vardag. Hur kan det då nu ha blivit så märkvärdigt? Jag tror att mitt inslag i den här debatten får bli att avdramatisera surdegsbrödet. Och se om det går att baka utan att göra en massa konstigheter. Att liksom bara vara vanlig. Mina bullar i helgen blev jättebra och jag använde inte en enda plastback. Det enda jag gjorde var att ge dem en lång jäsperiod. VI får väl se om jag håller vald väg eller om jag ändrar mig igen.
Här utlovades sol i helgen, så blev det inte, det blev en vanlig grå helg. Men i fredags såg jag faktiskt solen på första gången sedan jag vet inte när. Jag passade då på att sluta tidigt och stack iväg och hämtade Gandalf på dagis och åkte ut i skogen. Vi fick en härlig promenad. Bilderna är tagna med mobilen och man ser inte det jättebra, men solen är där och man ser skymtar av blå himmel. Härligt var det!
Åsa säger
Åhhh så fin hund ni har 🙂
Å mysigt det lät att baka….jag e likadan, när det blir trend av ngt lessnar jag..Den surdegen jag gjort är i en glasburk med locket öppet..men jag tyckte det va så mycket meck med det så jag lessnade även där hahha å köper numer mitt surdegsbröd istället 😉
Kan ha å göra med att jag inte lyckades så värst bra i mina bak oxå..
Kram på dig!
Asta säger
Surdeg kräver lite kärlek, men när den väl har blivit sur så klarar den ganska mycket. Gandalf är en riktig goding!