Igår när jag kom hem så var ugnarna ganska långt komna. Måste erkänna att jag blir väldigt sugen på att ta en hammare och börja knacka tegel. Kakelugnskursen jag gick är något av det roligaste jag gjort så jag hade älskat att vara med och sätta upp de här ugnarna. Nu får jag bara vara avundsjuk och stå och titta på. Varje dag när jag kommer hem från jobbet så går jag in och kollar hur långt de kommit. Igår såg det ut så här.
Alltså en bra bit på väg. Nu börjar det bli dags för att stänga till ugnen upptill och få dit spjället. Och kopplingen till skorstenen. Stosen. Min förhoppning var att de skulle bli klara denna veckan, men jag tror inte det. De brukar vara två, men nu har de bara varit en ett par dagar och då går det naturligtvis inte lika fort. Men, men nästa vecka ska det i så fall bli klart. Och maken kan få en fri helg vad gäller renovering eftersom det inte går att göra något i vardagsrummet. Själv tänker jag jobba med mitt fönster. Har jag tur kan jag komma väldigt långt med det. Det som kommer att stoppa upp mig är alla fönster som ska skäras. Det visar sig kanske att jag är en fena på att skära fönster?!?!? Eller kanske en sopa? Jag tänker dock satsa på att vara en fena, så får vi se vad som händer därefter.
Som ni ser är även Gandalf väldigt intresserad. Han undrar vad det är som händer och om man inte kan käka upp de där tegelstensbitarna som ligger överallt.
Oj! Det händer mycket i ditt hus! Det kommer att bli kanonsnyggt när det är klart!
Angående Gandalf anar jag lite linslusbeteende hos honom – jag har en egen linslus som liksom av en händelse råkar komma med i kanten av nästan varenda bild… Vad stor han blivit, och vilken fantastisk päls!
Jag tror också att det kommer att bli tjusigt när allt är klart. Trots röran så börjar jag ana i mitt huvud hur det ska bli.
Jag ha också en viss misstanke om det där linslusbeteendet. Han har en förmåga att väldigt ofta komma med på något hörn. Han har faktiskt blivit väldigt stilig, får ofta beröm när vi är ute. Han får beröm alltså, inte jag.