Ibland när man håller på med sitt hus så glömmer man att verkligen titta. Man jobbar på och man är glad över att något har blivit klart, men ändå så glömmer man att titta. Och så plötsligt så gör man det! Som jag gjorde i förrgår. Jag var väldigt nöjd att sista fönstret för i år var uppe och tyckte visst att det var fint. Och så stod jag där lite senare och verkligen tittade. Och konstaterade att tusan vad snyggt det här blir. Visst, vi är inte klara och vi har fortfarande en byggnadsställning ståendes på framsidan av huset, men faktum är att när jag verkligen tittar så kan jag faktiskt börja skönja husets själ. Som jag tyckt har saknats sedan vi flyttade in i det här sekelskifteshuset med 70-talsfönster.Plötsligt bara finns den där!
Kan ni också se den?
Jämfört med det här?
(gammal mäklarbild – hittade inte någon bättre från den här vinkeln)
Vi håller faktiskt på att ge huset en själ igen. Inte exakt samma som det haft från början, det har hänt saker i, och med, huset. Det har förändrats runtomkring. Människor har gjort sina avtryck och intryck. Men ändå en själ som syns och känns.
Och så kan man bli nöjd med lite mindre saker också. Som min dörr på skjulet under verandan. Som blivit grå. VIlket är mycket snyggare än vitt.
Också något att bli glad över även om känslan inte är lika stark som med fönsterna.
Och min lilla närvel eller värvel. Eller om det kanske är en knarvel. Vadå? Jo min snidade låsanordning till redskapsboden.
Den är också ganska söt. Det ska färg över skruvhuvudet också, men ändå är jag väldigt nöjd. Jag snidade till denna närvel bara för att det skulle vara lite sådär tydligt att den var handgjord och jag tycker att den blev bra. Nöjd igen.
Och slutligen är jag idag nöjd med mitt blocketköp. En spegelbyrå. Som ska in i sovrummet och förhoppningsvis se prydlig ut där när väl rummet är i ordning. Lite tidigt att köpa den här byrån, men jag ville ha just den här för den är ovanligt hög. 2,18 m hög. Inte SÅ vanligt. Så här ser den ut på bilden från blocket.
Granne med selma säger
Tack så jättemycket för tipset om Linnétagetesen. Den kommer jag nog att försöka mig på nästa år. Det var nåt graciöst över den som jag saknar med vanllig tagetes!
Och vilket HUS du har! Underbart att ni ger det själen tillbaka.
Mvh sussie
Asta säger
Den är faktiskt inte riktigt som en vanlig tagetes man ser. Jag tycker om den och jag gillar inte vanlig tagetes.
Sophie säger
Visst är det så, jag kommer ofta på mig själv med att glömma titta. Allt flyter liksom in i varnadra och man glömmer bort at se de där detaljerna som tillkommit sen sist.
Det blir så bra ert hus, det har verkligen fått rätt karaktär och stil igen. Nu kan man ju se tydligt att det är ett äldre hus. Bra jobbat!
Byrån var superfin också, har också kikat på såna men det får vänta tills jag har plats till den i sovrummet isåfall.
Asta säger
Tack för berömmet.
Nej, jag hade inte heller tänkt köpa någon byrå förrän vi kommer till sovrummet, men ibland känns det bara rätt och just en sådan här hög hade jag inte sett tidigare. Ska försöka få in den på något sätt i sovrummet redan nu.
lavin säger
Har haft lite internet-skugga och oj vad med fint ni gjort under sommaren! så härligt att se hur det blev med den nättare spröjsen, gör sig verkligen mot de välvda fönstren. Bra jobbat, blir riktigt riktigt fint!
Asta säger
Tackar. Vi flirtar lite med den gamla fönsterverandan genom att sätta in de där spröjsade fönsterna.
lavin säger
mmm, verandor ska ju vara som små smycken på huset så att ha samma fönster som övrigt tror jag hade blivit helt fel och klumpigt. Tänk alla dessa hus man går förbi med fel fasad, fel fönster och fel tak, Nu är ert rätt, rätt, rätt! grannarna måste också vara glada, nu är det ju verkligen en prydnad. Kanske dax att göra en ny bild till bloggen med den nya entrén?
Asta säger
Ja, jag är SÅ nöjd över alla nya fönster. Nästa år när alla gamla fönster är borta ska det firas ordentligt!
Jodå, det ska bli en ny bild sedan när byggnadsställningen kommit ner.
Eva säger
Ser att det hänt en hel del sedan jag var inne på din sida senast.
Inte visste jag att det fanns så många namn för dörrens stänganordning, som jag kallar varvel. Alltid lär man sig något nytt:)
Asta säger
Jodu, det där med ord är ganska roligt. Råkade hitta en artikel på nätet som handlade om denna stängningsanordning och alla varianter på namn.