Några väldigt fina dagar har vi haft här nu. Det har varit härligt att vara ute. Jag har som jag skrev tidigare fixat färdigt en bit staket. Maken har jobbat på en annan sida och satt upp alla pinnar till nätstängslet som ska upp på den sidan. Bara nätet som ska upp nu, men där måste vi hjälpas åt.
Jag har flyttat våra rabarber till ett soligare ställe. Vilken jätterot det fanns under de där små plantorna! Förhoppningsvis ska de trivas bättre där de hamnade nu. Just nu finns det också lite kompostgaller kring dem så att inte hunden ska springa ner den. En daglilja har jag också flyttat, den stod i en rabatt som ska grävas upp och göras om till gräsmatta. Jag vet inte hur lätt eller svårt det är att flytta dagliljor, vi får väl helt enkelt se om den överlever. Ett gäng frösådda plantor har omskolats och står nu i källaren i min planteringspyramid.
Idag har vi varit på hundutställning. En inofficiell sådan.
Gandalf fick inte vara med så länge, men han fick bra vitsord i alla fall. Det var premiär för oss alla tre. Ingen av oss har tidigare varit på en utställning så vi gjorde säkert inte allting rätt. Och inte begrep vi alla saker som de sa heller!
Det är fascinerande hur fort saker och ting händer i trädgården när solen skiner lite. Idag så blommade vårt nya lilla körsbärsträd. Det ska nog bli något körsbär på det trädet. Hoppas jag. I år ska det täckas med ett nät om där blir några bär. Förra året blev där två körsbär och precis innan jag hann ta dem gjorde någon annan det. Troligen en skata. Och i rabatterna har lökarna satt expressfart. Påskliljorna blommar för fullt.
Och tulpanerna börjar också slå ut. Någon varm dag till så har jag snart massor med tulpaner!
Och kolla min azalea! Så här ser det ut i mitt källarfönster just nu. Ursäkta för den skitiga rutan, men det är trots allt en källare. Det är andra våren jag fått den här azalean att blomma. Lite tidigare i år dock, förra året så blommade den utomhus.
Det är härligt med vår!!!
Tror inte du behöver oroa dig över dagliljorna, jag har flyttat med mig av mina från första huset och sen har de fått flyta runt en hel del både på Ekenäs och nu här i väntan på var de ska få stå permanent och de kommer tillbaka, fast de kan hopap över blomningen ett år när de flyttats.
Själv går jag i funderingar att flytta mina rabarber, de är väldigt väletablerade och jag är rädd att de tar stor skada om jag gräver upp dem. Nu blir de megastora och jag vill inte tappa för mycket av det om jag flyttar dem. Jag har två sorter tror jag och de ligger lite illa till för våra trädgårdsplaner.
Roligt att Gandalf fick fina vitsord och nu bär han verkligen upp sitt namn precis som jag trodde när ni skulle välja. Förresten, angående rymningarna, alla våra hundar har rymt precis när de är runt 1-2 år under en period men sen har de slutat igen så hopaps han också lägger av. Det är hopplöst när de bara sticker och inte ens vänder sig om när man kallar.
Det låter bra för jag tycker den där dagliljan är fin. Bara enkel gul, men ändå fin.
Vi planterade våra rabarber våren 2008 och de har liksom aldrig tagit sig, alldeles för lite ljus där de hamnade. Men uppenbarligen så har de lyckats växa ganska mycket UNDER marken. En rejäl pålrot rakt ner. Jag bröt av en bit, men vi får hoppas att det fungerar. Nu får de i alla fall ljus. Jag såg på Trädgårdsfredag att man skulle gräva runt dem så att det blev en jätteklump så jag gjorde så.
Hoppas Gandalf är som era hundar. Jag tror i ochför sig också att han slutar rymma så småningom, han är i trotsåldern nu ett tag, men i och med att vi har så trafikerade vägar här i närheten vill vi kunna känna oss trygga.
Mina liljor är också bara enkal gula och de doftar himmelskt så jag längtar tills de tagit sig rejält nu och bärjar blomma.
Ja min mamma sa att de har rejäla rötter och att det är jättesvårt att bli av med rabarber där man en gång satt dem, det blir alltid lite rötter kvar som tar sig igen. Hon sa också att de tar lite tid på sig innan de blir stora på ny plats och det är kanske för tat de först brer ut sig under marken.
Ja jag förstår verkligen att ni vill att han slutar rymma. En av våra hundar blev faktiskt påkörd och dog när hon rymde, nu var det egentligen hennes dotter som stack iväg men då följde mamman med, hon var 9 år. Det var min första egna hund och jag var 17 när hon dog, hon blev påkörd på en skogsväg mitt ute i ingenstans av ett gäng raggare som tog den vägen hem i fyllan.
Hoppas verkligen han håller sig inne när staketet är uppe men de är också så jädrans påhittiga de där smarta hundraserna så man blir förvånad.