När man bor i ett hus där man renoverar så lär man sig att uppskatta saker och ting som vanligtvis räknas som självklara. När vi tex gjorde om köket så hade jag räknat med att det skulle vara jobbigt att vara utan kök. Det var det, men det var som sagt väntat. Vad jag inte hade funderat på var att det dessutom kunde bli så att man blir utan golv! Att man får kliva på reglar för att bära disken till toa. Eller för att ta sig själv till toan. Så när golvplankorna var på plats så lärde jag mig att uppskatta att ha golv. Hur ofta funderar någon på det annars?
Det som jag saknat nu är också en självklarhet egentligen. En vägg! En isolerad vägg. Mitt i smällkalla vintern. Det har jag saknat. Nu är helgen över och OK, jag har inte en vägg här. Men, vi har en vägg med elen omdragen och med isolering överallt. Igenplastad just nu, men håller värmen! Tänka sig så det kan bli. Nu när vi ändå drog om elen så ska vi ha ett lamputtag över fönsterna. Då blir det enkelt att ha en fönsterlampa. Vi har också dragit så att det är möjligt att ha en strömbrytare bredvid fönsterfodret. Vi får se om vi väljer att använda den möjligheten, men idén är kul! Lite nya uttag blir det också. Uttag får man aldrig för mycket av. Plus att vi har fixat så att det går att ha ett element även under fönstret mot framsidan. Där har inte varit något element och fanns inte heller möjlighet att ha något. Nu finns där uttag för det. Och det elementet behövs helt klart. Det har märkts när man suttit vid matbordet och det varit kallt ute. Inget som motar kallraset från fönstret.
Så jag känner mig ganska nöjd. Äntligen är det lönt att ha värmen påslagen. Den smiter inte ut genom panelen på väggen.
Saker som jag annars ägnat mig åt är att lära hunden dumheter. Jag gillar inte massor av kajor och duvor vid fågelmaten. Så jag har lärt Gandalf att när jag säger ”Spring och ta dem” så springer han bort till fågelmaten och skrämmer bort dem. Duktig hund. Här kollar han om jag inte ska be honom skrämma några kajor.
Koltrasten struntar dock i honom för det mesta och kommer tillbaka så fort han vänder ryggen till.
Att vår hund älskar att var ute märkte vi också i Stockholm förra helgen. Han ägnade en stor del av tiden vi var hemma i lägenheten till att vara ute på balkongen och kolla folklivet.
Satt där ute i kylan för sig själv och bara kollade. Skällde lite på folk ibland också, när de inte skötte sig ordentligt!
Vilken fin päls han har gandalf grå, och duktig fågelskrämma, annars så var det ju väldigt avancerade burar för att hålla storfåglarna borta. Jag har gett upp och roar mig nu med de super-intelligenta kråkor, råkor och skator.
Lite trött på alla Gudmundsson-råd om att trägolv är naturligt varma och att tofflor räckte gott åt mormor. Jo, men vill kanske inte spendera hela vintern som en vandrande pinne som gömmer sig under filtar och koftor! Bra att ni fått upp väggen och att ni har förberett för element! Jag försöker klura på ett sätt att få in golvvärme i köket utan att begå något allvarligt brott mot Herr funktion eller Fröken estetik.
Ja, det kan hända att tofflor räckte till mormor. Hon hade inte något val. Men så dog hon också vid 60 års ålder, med en utsliten kropp.
Gandalf är oerhört fin.
Jag är en sådan som lär mig att sluta se sådant som inte fungerar hemma och inte blir riktigt klart. När jag försöker fixa något så blir det mer trasigt.
Utan golv har jag bott i en vecka, just balanserandet är något jag inte saknar. Jag glömde till och med att det saknades golv och fick några rejäla skrubbsår.
Ser fint ut med snöbilder, till och med här i Malmö är det lite snö nu.
Visst är han fin! Vi skickade ett kort till uppfödaren och hon måste också tycka att han är fin för han åkte ut på facebook direkt.
Det är en ovana vi också kan ha. Att vänja oss vid röran alltså. Tills vi inser att vi måste se verkligheten i vitögat.Vi gör ju klart, men eftersom vi jobbar också så tar det tid och "man måste ju vila också"
Jag är ju inte någon vintermänniska så snön kan gott få försvinna nu. Den lilla vi har, för det är faktiskt inte speciellt mycket