Idag har jag för första gången varit uppe på vår vind. Det låter inte klokt, men det är sant. Det är inte det att jag inte velat gå upp, men det är en så läskig väg upp. En stege först och sedan en ganska lång bit som man får klara utan stege. Idag vågade jag mig dock upp. Vi skulle kika lite på dörrar för att se om där var några vi kunde använda om vi sätter upp en vägg i vardagsrummet. Och det fanns där. Fina dörrar.
Det här är husets ytterdörr en gång i tiden. Innan man tog bort den fina glasverandan.
Ja där finns en till såklart.
Vi hittade också ett annat par med glas i. De tror vi att det blir i vardagsrummet. Fina och släpper igenom ljus. Behöver fixas till lite bara.
Vinden är stor. Och det syns att det varit ett tvåfamiljshus en gång i tiden för där fanns två riktiga vindsutrymmen som där varit dörr på en gång i tiden.
Högt i tak är där även på vinden, så det är inte konstigt att vi har ett högt hus!
Spännande med nya utrymmen i huset! Skulle vara kul att ha en riktigt trappa upp hit.
”en ganska lång bit utan stege”
Hur gör man då? Klättrar med rep?! 😉
Men det var ju helt klart värt den strapatsrika klättringen eller vad det nu var, för vilken skatt ni har däruppe. Hade jag bott nära hade jag kommit direkt för att ”hjälpa” till att inspektera. Älskar nämligen vindar 🙂
Ha en fin helg
/Maja
Så trevligt att du tittade in hos mig, nu ska jag ta en sväng här hos dig också,
varm hälsn fr Tina på Hönö
Maja – Ja -det låter onekligen lite mysko som jag skriver det. Man får helt enkelt ta ett jättesteg uppåt och med mina korta ben blir det ganska läskigt.
Tyvärr så är i princip allting borta däruppe så det är inte så mycket att inspektera. Utom själva vinden då somhar ganksa många vinklar och vrår.
Tina – du är så välkommen så.