Det är tråkigt att slipa. Det är jättetråkigt att slipa. Det är urtråkigt att slipa. Bara så ni vet. Har slipat och slipat i den där förbaskade trappan idag också. Imorgon ska det bli finlir. Handslipning och skrapning, tvättning, spackling och shellack hoppas jag hinna med i morgon. Det är i alla fall en bra plan.
Inte så himla lätt att bestämma sig för att något är bra nog. När är det tillräckligt slipat? Trappan ska inte bli som ny, den är hundra år gammal så den får ha kvar lite skavanker, men det måste vara rätt skavanker. Dessutom har jag konstaterat att i vissa hörn är den ordentligt skitig rent ut sagt. Så det får bli ordentlig rengöring med hjälp av skrapa, kniv och rengöringsmedel i dessa hörn.
Kanske, kanske får jag måla på onsdag. Hoppas… Sedan tar det ju naturligtvis sin lilla tid. Räknar med minst tre strykningar. Tänkte nog köra med helt outspädd färg den här gången för att förenkla för mig själv. Har läst att andra gjort det och att det ändå blivit bra så jag får hoppas att det fungerar för mig också.
Jag har hittat lite olika färger här och där på trappan. Jag tror att trappan varit ljusgrå en gång i tiden – tror att det är första färgen. Så mina 15% grön umbra blir kanske inte helt fel. Förutom det verkar den ha varit vit, röd och svart! Och så slutligen rondellslipad trären och lackad. Variation kan man verkligen kalla det. Jag har också varit lite hård och plockat bort metallringarna som satt i trappan. Där det förmodligen suttit fast mattor en gång i tiden. Först tänkte jag låta dem vara kvar, men efter att ha försökt slipa runt dem på några steg så åkte de bort. Så småningom ska trappan fästas ihop lite underifrån också. För att ta bort en del knarr. Men det kan vi göra senare – oavsett målning. Jag tror också att trappan kommer bli lättare att göra ren när den är målad.
Men nu är jag trött.
Utanför huset är det snö och kallt och jag har en strid ström av besökare till mina fröautomater. Tur att jag är ledig. Jag får fylla på ett par gånger om dagen.
Visst är det tråkigt att slipa, men tänk vilken stolthet du kommer att känna när trappan är klar och visar sig i all sin glans! Då kan du stolt slå dig för bröstet och säga att du gjort ett bra jobb!
De nya fönstren i lillhallen blev jättebra, passar mycket bättre med huset än de som tidigare satt där. Problemet med misspassande fönster tror jag kom med treglasfönstervågen, då "alla" bytte till treglasfönster. (T ex mina föräldrar, och jag själv.) Det fanns bara själlösa stora fönsterytor att välja på, inte som nu när man kan få dem med vilka spröjs eller bågar man vill. Husen tappade tyvärr all personlighet, även om de sparade energi.
Jo visst är det så. Fula 70-talsfönster finns det gott om.