För att få livet lite roligare att leva måste man hitta sina glädjekickar. Jag har vissa saker som ger mig kickar Det finns en låt som heter ”Düsseldorf” som säger precis det jag känner.
”När jag är nyfiken står tiden still, då blir jag pigg och orkar lite till.”
Kan man säga det bättre?
En sak som gör livet lite roligare är nya kärlekar. Och jag har hittat några stycken jag. En av mina nya kärlekar är dahlior.
Jag är en person som är dålig på att planera. Mitt arbete är en ständig planering, uppfyllelse av mål och hålla tider. Så när jag går därifrån har jag inte någon som helst lust att planera. Inte heller i trädgården. Därför finns det inte någon vit rabatt eller någon blå rabatt eller någon speciellt genomtänkt rabatt överhuvudtaget. Istället köper jag blommor och fröer som jag tycker verkar fina och så planterar jag dem där det går.
I våras hade vi funderingar på att gräva upp våran slänt och fixa till den. Jag fick då för mig att jag skulle plantera dahlior där. Så när det kom ett erbjudande från odla.nu om att köpa dahliaknölar gjorde jag det. Köpte många. Utan någon som helst eftertanke.
Sedan visade det sig att vi inte hann gräva om slänten. Vad skulle jag då göra med mina dahlior? Vi hade en sandlåda mitt i gräsmattan som var avfallslåda till grannarnas katter. Den skulle maken i vart fall gräva upp. Då slog det mig att om vi ändå skulle gräva upp sandlådan så kunde vi göra en tillfällig rabatt till mina dahlior där. Sagt och gjort, så blev det.Och så här såg det ut när jag fått ner mina plantor i jorden.
Jag kände mest en stor lättnad över att ha fått ner mina dahlior i jorden någonstans. Under sommaren har de växt.
Och växt
Och växt
Stora fantastiska blommor som är fröjd att titta på. När jag slängde ner knölarna i jorden så tänkte jag att de kan väl stå en sommar, jag orkar nog inte gräva upp dem i höst. Men jag tror faktiskt att jag ska gräva upp dem i höst. Och se om jag kan få dem att överleva vintern. Och gräva ner dem i vår igen. För dahlior gillar jag vet jag nu. De är en av mina nya kärlekar.
Eva säger
Klart att du skall gräva upp dem – de är verkligen vackra – fast jag vet att det är lite "jobbigt" att gräva upp och förvara knölarna. Egentligen är det ju inte så stort jobb, men det skall trots allt göras…
Asta säger
Det är väl som med så mycket annat. Jobbet är inte så stort, men det är det där att komma igång!