Jahapp- nu har jag jobbat en dag efter semestern. Det räcker nästan. Nu kan jag väl få renovera igen? Undrar om man kan bli beroende av att renovera? I så fall börjar jag hamna där snart tror jag. Å andra sidan finns det förmodligen värre saker att bli beroende av.
Nu har jag bara en strykning kvar av de sista listerna i hallen. Det blir ikväll. Sedan är jag fri att slipa trappa igen. Jag har kört hela trappan med grovslipen nu. Utom de båda golvområdena. Vet inte hur jag ska göra där, om jag ska hyra en liten golvslip eller se om det går med excenterslipen. Där är ett golv mitt i trappan (det är en U-trappa) och ett golv längst upp. Jag tänker nämligen måla golvet däruppe i samma färg som trappan. Det är ändå avskilt från resten av övervåningen med en tröskel så jag tror att det fungerar bra. Båda dessa golv är också fulla av de fina slipmärkena så de måste slipas.
Även om det känns bra att ha kommit så här långt så är det mycket tråkigt jobb kvar innan jag kommer till det roliga målningsjobbet. Halva trappan har jag gått igenom även med mousen vilket innebär att jag slipat även kanterna på trappan och de lodräta delarna av stegen på den trappan. Men halva trappan är alltså kvar. Och när jag gjort det ska jag gå igenom trappan med finare slippapper, med handslippapper och med en liten kniv eller något för att helt enkelt skrapa bort år av skit som sitter på svåråtkomliga ställen.
Vi ska även försöka fixa till en del av knarret i trappan. Så gott som hela undersidan av trappan är åtkomlig underifrån. Och jag har hittat metoder för att jobba med golvknarr, för den som undrar kan man titta t.ex. här. Det kan man dock göra lite när som helst så jag tänker bli klar med slipningen först. Fast egentligen längtar jag efter att måla. Det är då man ser den stora förändringen.
Tror att jag måste beställa färg…
Cia säger
Japp man blir beroende av att renovera. Tyvärr. Jag blir nog aldrig av med beroendet heller.
Asta säger
Fast det finns betydligt värre saker att bli beroende av.