Jag har tänkt mig att jag skall mata fåglarna i vinter. Och läst att om man vill att de skall komma så skall man hänga ut maten relativt tidigt och inte vara ledsen om det tar ett tag innan de kommer. Igår var jag därför utrustad med nyhandlad fågelmat från Granngården och med ett antal foderautomater jag inhandlade jättebilligt i somras. Fyllde dessa automter och hängde ut dem i trädgården. Förväntade mig inte något direkt resultat utan förväntade mig att nu dröjer det några dagar innan det här godiset upptäcks. Det tog ungefär fem minuter. Om ens det. Jag hängde upp en automat, gick ner i källaren och fyllde på nästa för att hänga ut den och då var där redan fåglar på den första.
Och sedan har det bara fortsatt – det bara vimlar av fåglar! Har redan upptäck pilfink, grönfink, talgoxe, blåmes, nötväcka och…Skator! Bara två skator,förmodligen de som har bo uppe i ett av träden här, men de kan käka. Jag förväntade mig att de skulle komma, ville se hur de agerade, om de kunde komma åt maten. Och det kan de. Än så länge tar de inte över – de får anstränga sig för att komma åt. Och de är verkligen akrobater. Den ena klarar av att sitta på en av automaterna en liten stund under tiden som den flaxar med vingarna.
Den andra tar hopp och lyckas i vissa hopp pricka hålet med frön och få med sig några.
Faktum är att de är ganska kul att titta på. Men det går åt väldigt mycket frön. Jag får nog ransonera ner det till endast en automat med frön. Jag har inte råd att fylla på i den hastighet som de äter. Jag skulle ju bara liksom förbereda min trädgård så att den blir poppis när det blir vinter på riktigt! Men det behövdes inte. Jag visste i och för sig att vi bor i ett ganska fågelrikt område. Men i alla fall!
Förutom de ovanstående fåglarha har vi lämnat de sista äpplena till kol- och björtrastarna. Här syns tydligt hur det har ätits även av de gotterna.
Vi har en rolig nötväcka i trädgården också. Den får emellanåt för sig att den äger alla fågelautomaterna. Vid de tillfällena skall samtliga automater vaktas och han attackerar alla som försöker äta. Eftersom automaterna hänger ganska långt ifrån varandra blir det väldigt stressigt för honom. Flyger från automat till automat och attackerar. Och hinner inte äta. Efter en stund brukar han glömma äganderätten. Dock kommer den tillbaka med jämna mellanrum. Orkar jag upprätthålla det här så kommer det nog att ge många roliga stunder. Får se hur länge mina väldigt billiga fröautomater står emot skatornas attacker. Jag tror att jag innan det här är klart får köpa något lite mera stabilt. Det ÄR skillnad i vikt på en skata och en talgoxe.
Just nu väntar jag emellertid på kajorna. Det är kajorna jag är mest orolig för. Jag gillar inte kajor, de kommer alltid så många på en gång och skrämmer bort allting annat levande.
Och lite senare kom det en hackspett!
Åsa säger
Kul att läsa om fåglarna, lite dåligt med dem här i närheten. Så det ska vara lite svårt att få ur fröna ur automaten? När jag växte upp så matades de i fågelstugor, bara att kliva in och äta….
Asta säger
Gör du det för lätt att komma åt fröna har du snart trädgården full med kajor och inte en enda liten småfågel. Åtminstone om du bor i en stad där det finns tusentals kajor. Därför gäller det att försöka få det så att enbart småfåglarna kan få ut fröna. Men skatorna gillar vi – det är högst intressant att titta på deras påhittighet. Kajor gillar vi inte – de är alltid så många.