Idag har det varit riktigt höst. Vad menar jag med det? Jo – att det var höstvindar friska. Men inte fasiken leka och viska de. De blåste och ruskade och slängde runt med löven. Var lite mysigt. Eller ÄR lite mysigt. Om man inte måste gå några längre sträckor eller så är det ganska mysigt med regn och rusk. OK – inte i evighet, men ibland då och då. Och en liten bit är det också mysigt att gå i regnet.
Var och köpte mig en ny orkidé idag. Den är jättevacker. Kommer säkert en bild framöver om jag känner mig själv rätt. Köpte även en stor och hög brun kruka. Krukan var så tung att jag hade kramp i armen när jag kom hem. Men jag kom hem och krukan höll. Och det blev jättefint i fönstret.
Har kommit på att orkidé är en perfekt blomma att ha i det här hushållet. De behöver så lite vatten. Och vi glömmer konstant att vattna blommor i det här hushållet. Det gjorde vi även med den orkidén vi redan hade och resultatet av det blev nya blommor. Första gången jag fick en orkidé så tog jag dock död på den. Trodde de skulle ha det fuktigt hela tiden och eftersom jag hade fått den av sambons mamma så ville jag ju inte att den skulle dö. Var väldigt noga med att vattna i princip varenda dag. Med följden att orkidén stendog så klart. Men nu vet jag bättre! Man lär sig av sina misstag. Åtminsone då och då.
Satt och jobbade med silver idag också. Har gjort en armlänk. Men den är inte klar så jag lägger inte ut någon bild ännu. Det skall filas och så funderar jag lite på om jag skall sätta dit några hängen, eller berlocker på det. Får fundera lite.
Idag har jag också gjort vinbladsdolmar. De ser fina ut, men jag vet inte ännu om de är goda. Jag satt nämligen här i soffan och var vrålsugen på godis. Och dumt nog gick jag iväg till videobutiken och inhandlade godis. Och när jag kom tillbaka så satte jag mig i soffan och vräkte i mig allt godiset. Med följden att jag nu mår vrålilla och bara inte kan smaka på vinbladsdolmarna. Imorrn kanske. Fattar inte vad det är med mig just nu. Får sådana sötsug emellanåt och varje gång jag faller för sötsugen så mår jag illa. Och bara så ni vet, om ni nu är intresserade, så är inte sötsug så vanligt för mig. Jag kan bli sugen på saker, men inte så ofta på söta saker. Blir oftast sugen på något matliknande. Men, men, det kanske är någon fas i livet som skall genomgås.
Häromdagen så pratade vi på jobbet om gnälliga människor. Sådana som det finns ett par av på de flesta arbetsplatser. Sådana som gnäller över allt och som sprider trist stämning i korridorerna. Och när man ser att de håller på att öppna munnen så spänner man sig direkt och undrar vad de skall gnälla över nu. De är så trista de där gnällmånsarna för de blir aldrig nöjda. Om det som de gnällt över ändras så gnäller de över något annat. Min chef undrade varför de håller på på det där viset. Min teori är att de mår bra av att gnälla. Något har funtat sig fel i huvudet på dem och gnällandet gör dem nöjda. Den dagen de har kunnat hitta något nytt att gnälla över och även hittat någon som lyssnat på gnället är en bra dag för dem. Man kan inte göra något åt dem. Det är ingen idé att försöka få dem nöjda för det är ett omöjligt uppdrag. Det enda man kan göra är att hålla andra ifrån dem. Att så gott det går se till att de inte får möjlighet att gå runt med sitt gnäll. Och så får man allt tycka synd om dem. Tänka sig att ha ett liv som drivs av gnäll. Att ha ett så tråkigt liv att det bara är gnäll som får en att tycka att livet känns bättre. Så vill vi inte ha det. Men trots det så skulle jag inte ha något emot att jobba på en arbetsplats utan en enda sådan där gnällis.
Lämna ett svar