Iggy Pop – eller Iggy – som han fick heta, var vår andra hund. Han föddes i mars 2013 och flyttade till oss den 10 juli 2013. Han var av rasen Berger des Pyrénées a poil long. Eller enklare sagt Pyreneisk vallhund.
Egentligen skulle han fått heta Chewbakka eftersom vi tycker han är lik Chewie, men han var lite äldre när vi köpte honom så han hade vant sig vid att heta Iggy. Lite synd att byta namn då. Men han var allt en liten Chewie i alla fall.
Iggy var en glad och pigg hund och väldigt energisk. Och kärleksfull, man kände sig alltid väldigt omtyckt när han kom rusandes och gav en massor av pussar.
DEN 4 APRIL 2025
Det blev inte mer än tolv år. Vilket jag inte heller räknat med, men jag räknade inte med att det skulle bli så kort tid efter tolv. Några dagar efter att Iggy fyllt tolv började han hastigt bli mycket sämre och de senaste dagarna och nätterna har han hostat så illa. Vi fick ta honom till veterinären och det visade sig att hjärtat orkade inte längre. Våran Iggy fick somna in. Och det gör så jäkla ont.
Iggy Pop. Som var något så ovanligt som en berger som var rädd för nästan ingenting. Det enda han var rädd för var åska. Han kunde vara smårädd för saker, men han testade ändå. Och sedan var han inte rädd längre.
Iggy Pop. Som var duktig på att hämta saker, men som inte lämnade tillbaka dem i handen. Istället tog han sikte, ryckte till med huvudet och skickade bollen, eller vad det var, till dig. Han var superduktig på att sikta.
Iggy Pop. Som älskade att klättra på saker. Inte för inte som han var en bergshund någonstans i grunden.
Iggy Pop. Som en gång i tiden var snabb som ett jehu. Makens pappa kallade Iggy för den flygande hunden. Och det stämde verkligen. Han kunde springa som ingen annan.
Iggy Pop. Som på vandringarna älskade att gå över stättor. Det var väldigt viktigt att gå över stättor om det fanns någon. Till och med de gånger som det gick enkelt att gå vid sidan av dem.
Iggy Pop. Som verkade ha en filosofisk sida. Han kunde sätta eller lägga sig i skogen och bara titta ut över nejderna och sitta så en lång stund. Jag kan inte kalla det något annat än att filosofera.
Iggy Pop som älskade att gräva. I sand var han fullkomligt ostoppbar.
IggyPop. Som älskade att rulla sig i snön. Helst om den var lite hård ovanpå.
IggyPop. Som alltid välkomnade dig hem med ett yl. Här väntar han på att husse ska komma hem så att han får yla lite.
Han älskade att yla och han kunde yla på kommande. Då gick svansen med full fart. Om du gav honom en godis mitt i ylandet och sa att han var duktig hade han världens gulligaste ljud. Ylade och tuggade på samma gång. Så gulligt!
Iggy Pop. Som älskade att spela fotboll. Även om fotbollarna ibland var lite ”poffade”. Detta eftersom han, förutom att hämta bollen, också attackerade den med en enorm frenesi. Han avverkade ett antal bollar under sin livstid.
Iggy Pop. Som blev fullkomligt paralyserad av tratten. Som ledde till att jag konstant fick hitta på andra lösningar för att han inte skulle slicka på sår. Men å andra sidan var han också stolt över sina ”kläder”. Vid ett tillfälle morrade han på Gandalf när Gandalf gick för nära hans byxor.
Iggy Pop. Som älskade att göra tricks, och kunde många. Vid ett tillfälle hade jag problem med att komma på nya tricks att lära honom och köpte en bok som hette 101 hundtricks. Det visade sig att han kunde redan nästan alla och jag fick inte så mycket tips.
Iggy Pop. Som besegrade träddraken.
Iggy Pop. Som allra allra mest var bara kärlek.
Iggy Pop. Kanske springer du just nu frisk och kry som ett jehu i ett annat universum. Och leker med Gandalf.
Fast hos oss är det fasligt tomt.