Otur, mer otur och så borrelia

Vi har haft brittsommar här, eller vad det nu är. Häromdagen var det 21 grader varmt och hundarna och jag tog oss till löpspåret. Ska träna upp Felix så att han kan springa med mig han också. Ville är ju jätteduktig så kanske Felix tar efter honom. Den här dagen gick det lite si och så. Otur hade vi också för det var massor med folk ute i spåret. Och nästan alla hade hundar. Det verkade som alla pensionärer, inklusive jag, var ute i löpspåret den här dagen. Fast det vara bara jag som sprang. Oturligt för så många möten innebär att det inte blev riktigt den träning jag velat genomföra med Felix. Det blev en sorts träning så klart, men inte den jag hade tänkt mig.

Igår var det ytterligare en fin solig dag och jag tog mig till mossen. Stod en del bilar där, men den mängd där stod brukar inte leda till så stora problem för för det mesta möter man bara några av dem. Vi började i skogsdelen, en del av turen där inte många går.

Där var det bra och hundarna kunde springa runt i sina långlinor.

Sedan kom vi fram till den mer allmänna turen. Och där var så mycket folk! Mötte någon eller några med korta mellanrum hela resten av turen. Hundarna kunde lika gärna gått i vanligt koppel för jag fick hålla dem med linorna hela tiden. Mycket konstigt, visst det var fint väder, men mitt i veckan!! Och det var inte pensionärer. En nedrans otur.

Våra hundar får alltid fästingmedel vår-sommar-höst. Tidigare har vi droppat på dem droppar. Dessa droppar dödar fästingar som sätter sig på hunden, men de stöter också bort fästingar så att de inte vill komma nära. Dropparna är lite läskiga att sätta på tycker vi. Dessutom ska hundarna inte leka eller vara på varandra under cirka sex timmar efter att du har satt på de här dropparna. Eftersom Felix klänger på Ville hela tiden, och vi inte riktigt kunde räkna ut hur vi skulle fixa de där sex timmarna (nej vi kände oss inte säkra på att göra det över natten heller) så har vi i år istället bytt till tabletter. De där tabletterna gör att de fästingar som fäster sig på hunden dör så snabbt att det är en minimal risk att de hinner släppa ut någon sjukdom i blodet. Tyvärr så stöter de inte bort fästingar utan fästingarna kryper glatt runt på hundarna. I år har det varit väldigt mycket fästingar. Jag har plockat totalt hundratals krypande fästingar från hundarna när vi varit ute i skogen. Utan problem. Tills för ett par-tre veckor sedan. Då upptäckte jag att jag hade en fästing som satt sig på sidan mot ryggen till. Maken drog ut den och allt såg bra ut.

De senaste dagarna har jag tyckt det börjat se misstänkt ut det där bettet och det har börjat klia ordentligt och känts varmt. Idag lyckades jag ta en bild av den. Hur nu jag lyckades med det? Var nästan en akrobatisk handling. I alla fall, jag tog kontakt med vårdcentralen via chatt och skickade in min bild. Och gissa vad? Jo, jag har fått borrelia och ska börja äta antibiotika. Ett enda fästingbett! Största oturen!