Den 29 februari så åkte jag in för en inflammerad blindtarm. Och sedan var det plötsligt den 1 april. Så känns det faktiskt. Jag fattar liksom inte var en hel månad bara tog vägen. En vecka, nästan, var jag på sjukhuset.
En vecka plus en dag var jag hemma och var sjukskriven, då hade jag ganska ont och det var verkligen sjukskrivning.
Sedan försökte jag mig på att jobba fyra dagar, det gick så där. Fick jobba hemma på slutet.
Sedan tog jag ledigt en vecka (innan påsk) för att helt enkelt ta hand om mig själv. Någon gång på slutet där i påskveckan så märkte jag att det började vända. Men faktiskt inte förrän då. Och bra är det fortfarande inte, men nu har det vänt och det blir långsamt bättre. Det tar uppenbarligen tid det där med att ha blivit uppskuren i magen. Eller ja, det tar tid att läkas och få upp orken. Så mycket mer än vad jag förväntat mig.
Men jag har suttit här och filosoferat just på det där med tiden. Nog går tiden väldigt fort för jämnan, alldeles för fort för min smak, men mars gick inte bara fort. Mars liksom bara försvann. En mycket konstig känsla.
Våren har kommit under den här månaden. För mig blev det väldigt plötsligt på något sätt. Det har ju inte blivit några långpromenader precis. Jag har inte vågat gå ut med hundarna på egen hand, jag kanske är överkänslig, men med tanke på alla otur jag haft den här vintern så har jag helt enkelt inte vågat utmana ödet.
En sak som varit bra dock är att jag kommit igång med tecknandet igen. Det gillar jag verkligen. I början var det det enda jag fixade, förutom att lyssna på ljudböcker. Braigt är dock att det går att lyssna på ljudböcker samtidigt som du tecknar. Bra va!
Lingon säger
Så fin teckning!
Jag känner igen det där…en hel månad försvann när jag var sjukskriven för ett par år sedan, eller snarare hela våren och sommaren. Det gick liksom helt förbi och tiden rusade. Gillade det inte men bara att tänka att det kommer en ny ju. 🙂
Hoppas du kryar på dig bra och orken kommer snabbt tillbaka. Hundpromenader är ju det bästa.
Asta säger
Tack. Jag får väl vara glad att den månad som försvann för mig var en rätt så tråkig sådan. Värre med sommaren.