Trött, trött

Jag har börjat lära känna min sjukdom tror jag. Under en period nu har jag känt mig väldigt trött. En trötthet jag känner igen sedan tiden innan jag gick in i väggen. Jag har därför misstänkt att mitt järn stigit. I november var jag och tog nya prover. Och mycket riktigt, min järnmättnad har stigit och även ferritin(järn)halten. Så nu skall vi minska tiden mellan mina tappningar från åtta till sex veckor. Jag borde få något fint pris från blodcentralen. De får massor av blod 0 Rh- mer än dubbelt så ofta som från en vanlig blodgivare. Även om det inte är bra att halterna stigit så tycker jag ändå att det känns bra att min misstanke stämde. Jag är trött på grund av höga järnhalter och hög järnmättnad.

Min syster har diabetes. Och som många diabetiker har hon ingen känsel i sina fötter. Och då menar jag verkligen ingen känsel. Man kan sticka en kniv i foten på henne och hon skulle inte känna det. Hon har hela tiden fått veta att det här beror på hennes diabetes. Nu har läkarna börjat skämmas för att de missade hennes hemokromatos och sände henne på en undersökning avseende fötterna. Och då visar det sig att det inte alls beror på diabetesen utan på hemokromatosen! En effekt som jag inte hade en aning om. Men tydligen kan hemokromatosen göra att signalerna från fötterna inte går fram ordentligt till hjärnan. Fråga mig inte hur det går till. Nu skall de se om de kan hitta en medicin som gör att signalerna kan komma fram. Om min syster har ”tur” så kan hon kanske få känna sina fötter igen. Den där hemokromatosen har verkligen många sideffekter!

Kommentera