Igår morse tyckte jag att julgranen lutade betänkligt. Efter en stund så började den inte bara luta utan den började ramla.Jag stod så nära att jag lyckades få grepp om stammen och sedan drog jag julgranen mot kakelugnen. Vi sa att vi får väl tömma den på kvällen. Men det gjorde vi inte. Den får stå där till helgen. Så nu är det inte bara tornet i Pisa som lutar.
Äntligen nya klinkers
Här är det fullt takdropp, har varit töväder nu i två dagar. Jag är nu en gång inte någon vinterälskare så jag gillar takdroppet. Först sa jag till mig själv att inte glädja mig eftersom det kommer att komma både mera snö och kyla, men sedan konstaterade jag att det är helt OK att glädja sig.
En annan sak att glädja sig över är att vi äntligen fått nya klinkers på plats i köket. När vi renoverade vårt kök lade vi trägolv där, förutom framför spisarna. Dels för stänk men också för skydd framför vedspisen. Vi var väldigt nöjda med detta arrangemang.
Stora svarta plattor. Hela köket var klart och det var så härligt. Ni vet, man går och tittar och känner och beundrar under en lång period.
Vad händer då? Jo, inte långt efter det att köket är klart har jag mamma inne på besök och vi ska laga lite mat tillsammans. Hon får en pall av mig som tanken var att hon skulle kunna sitta på vid spisen. Istället välter hon pallen. Som faller så illa att en av plattorna spricker.
Sprickan har sedan växt efter hand och vi kunde väl konstatera att förutom att en platta var spräckt hade vi kanske inte lagt klinkersen så där jättebra. Så vi bestämde oss för att göra om det. Tyvärr var den sortens plattor vi köpt slut, så vi fick ge oss iväg och köpa nya, nästan exakt likadana plattor.
Någon månad eller innan jul så sliter maken bort de gamla plattorna så att det i alla fall ska vara klart att lägga nya.
Under julledigheten lägger han ett lager fix för att fylla upp innan vi lägger dit plattorna. Han talar noga om för mig att jag inte får gå där nu. Jag hör honom också mumla “bara för det så går jag väl i det själv”.
Efter någon timme skulle han hämta sig en macka i köket och jag hör honom ropa “Neeej”.
Då hade han så klart själv gått i fixet.
Gissa om vi skrattat åt detta. Bildbevis finns här.
Nu är de nya plattorna lagda och vi har fogat och nu är vi så nöjda igen!
Nu tänker jag inte släppa mamma i närheten av de här klinkersen! I vart fall inte med någon pall!
What a feeling…
Igår fick jag följande årsbesked från CSN¨
Som sagt.
What a feeling.
Egentligen tycker jag de kunde kosta på sig ett litet grattis också. Och kanske någon liten trudelutt. Ett sånt där kort som spelar en sång när man trycker på det.
Två själar, samma tanke
I vårt hus har man öppnat upp på undervåningen. Tagit bort en vägg i vardagsrummet.
Ser ut ungefär så här.
Vårt hus har en gång varit två likadana lägenheter, därför går det bra att jämföra våningsplanen med varandra. På andra våningen finns väggen kvar. Så här.
I dörrhålet mellan de båda rummen finns det pardörrar.
Jag har många gånger tänkt att jag tycker det är synd att man tagit bort den där väggen. Det försvårar uppvärmning och det ger insyn rakt in i även i soffdelen av vardagsrummet, som vi då alltså har längst in. Men vi har inte diskuterat den saken alls. Det har liksom känts lite definitivt.
Häromdagen undrade maken vad jag skulle tycka om man satte upp en vägg där igen. Som ni förstår tyckte jag det var en superidé. Det finns pardörrar på vinden som går att använda. Mycket har de förstört i det här huset, men det verkar faktiskt som att de ställt upp alla gamla dörrar på vinden. Så nu har vi bestämt oss, det ska bli en vägg där igen. Med pardörrar. Öppnar man upp pardörrarna så blir det ju faktiskt nästan som ett stort rum i alla fall. Vi har det, som sagt, så på andra våningen, och det är tusan så mycket mer elegant med två öppna pardörrar än det är med öppen planlösning i ett gammalt hus.
Men när det blir återstår att se. Nu har vi i alla fall kommit ett steg på vägen.
Håller också på att kolla med kommunen om det behövs bygglov för att byta fönster. Hoppas vi slipper. Man tycker ju att man inte skulle behöva det när man ska byta ut gamla 70-talsfönster till korspostfönster på ett sekelskifteshus.
Slutbetalt och pyssel
Idag är det sista dagen på 2010. Det innebär såklart att det är nyårsafton. Men det innebär också att jag betalar den absolut sista avbetalningen på mitt studielån. Från och med nästa månad har jag således nästan 1000 kr extra över efter lön. Det tål att firas nästan ännu mera än det nya året!
Jag har inte skrivit så mycket på sistone. Dels har det väl inte hänt så mycket, men dels så har jag helt enkelt inte haft lust att skriva. Det är inte alltid man har det.
Maken har jobbat lite hemma, sett till att få innerfönstret i köket ordentligt fast samt satt nya fönsterremsor i det andra köksfönstret. Båda insatserna gjorde stor skillnad på klimatet i köket.
Själv har jag handarbetat en massa på sistone. Måste ha något att göra så det har blivit stickning och lite virkning som fått fylla tiden. Har blivit en del faktiskt.
Mamma fick handledsvärmare till julklapp. Gjorde nästan likadana till mig själv också.
Testade att virka ett par också.
Har därutöver stickat en löskrage och ett par benvärmare. Och sedan gav jag mig på en sjal. Jag kan ju aldrig följa mönster så jag har lagt ihop två olika mönster plus hittat på lite själv också. Så här blev sjalen.
Och så här ser blommorna ut lite i närbild. Och mina lite onödiga pärl”broderier” på kanterna.
Till sjalen gjorde jag också en liten brosch som man kan hålla ihop sjalen med. Tror att jag är ganska nöjd faktiskt.
- « Föregående sida
- 1
- …
- 425
- 426
- 427
- 428
- 429
- …
- 612
- Nästa sida »