Fortfarande ont

Har fortfarande ont i min höft. Men det börjar bli bättre. Inatt så har jag sovit hela natten, till skillnad från natten igår. Jag vaknade någon gång i natt och behövde gå på toa. Glömde höften och vräkte mig upp ur sängen som vanligt. Eller inledde vräkandet. AO AO AO. Den fanns där!

 

Stannar hemma från jobbet idag också. Får ta ut ett par semesterdagar. Sambon och jag skall till Göteborg i helgen och jag vill INTE riskera detta. Det får bli lite lugnare än vi tänkt oss ändå. Tyvärr är väl inte väderleken så mild mot oss. Så här ser helgens prognos ut:

Väder 050603

Dvs regn, regn och åter regn. Tänker ta regnjackan med mig. Och något Liseberg lär det inte bli. hade det nog i och för sig inte blivit annars heller,  men nu kan man i alla fall skylla på min höft och på vädret.

Man åker ju ofta iväg bara för att komma bort lite. Det är inte alltid så noga vad man gör. Man vill käka gott, ta sig ett glas öl eller vin och bara finnas till. Fik lär det väl också finnas. Det blir inte så mycket promenerande när det regnar, men med tanke på min höft kunde vi ändå inte promenera så supermycket.

Konstigt bara hur min kropp alltid skall reagera så mycket varje gång jag kör igång med träning. Det är inte mycket den tål uppenbarligen. Men jag SKA ändå komma igång med träning. Kroppsliga protester eller inte. Kommer väl bara att ta lite tid, och jag får kanske ändra i planeringen och vänta med löpningen lite. Får se om jag kommer på något annat att roa mig med. Eller roa och roa. Jag tillhör de människor som inte tycker om att träna. Och det kvittar hur mycket i form jag är. Jag tycker inte det blir roligare att träna när jag hållit på ett tag heller. Det blir bara lättare. Det är därför det är så himla svårt att hålla igång det där med träning. Det är ju så TRÅKIGT!! Alla alternativa saker är roligare att göra. Därför ramlar jag alltid ur träningsvanorna. Jag kan köra tre-fyra gånger i veckan  under ett år och sedan kan jag lägga av direkt. Utan att sakna det ett dugg. Var är det där träningssuget som jag läst om? Att träningen skall bli som ett knark som man inte kan vara utan?? Pytt heller – sa någon till mig att du behöver inte träna mer i hela ditt liv skulle jag bara bli glad.

Det FINNS i och för sig träningssorter jag gillar.

Tex älskar jag att simma. Men jag HATAR att simma i de där simhallarna. Först skall man trängas i ett duschrum. Varför är det alltid mammorna som tar barnen med sig??? Och eftersom det alltid är mammorna som tar barnen med sig, varför har man inte gjort FLER duschar i damernas omklädningsrum.

När man väl har tagit sig igenom första duschningen och tar sig till bassängen kan man vara säker på att träffa på minst ett kompispar. Ni vet, de där som simmar i bredd i bassängen och pratar. I vårat badhus så brukar motionssimmandet få hållas i en viss del av bassängen och man måste simma i en cirkel. Vilket innebär att om man skall simma förbi det där kompisparet kommer man ALLTID in på mötande bana. Och till och med jag, som ändå är en långsam simmare, måste ju simma förbi kompisparet. Eftersom de pratar hela tiden så simmar de nämligen extremt långsamt. Fast ibland brukar jag bli förbannad. Då simmar jag mittemellan dem och tvingar en av dem ut i mötande bana. Skiter sådana människor helt i andra? De vill simma i bredd och prata då gör de så. Att de förstör för ALLA ANDRA som vill simma det skiter de totalt i. Vad är det för egoistiskt samhälle vi lever i. Och tyvärr är det alltid kvinnor. Jag har aldrig sett manliga kompispar. Inget smickrande för vårt kön det inte.

Önskar jag hade en egen bassäng.

Nej, nu skall funder på om jag packat allting jag behöver till Göteborg.
är kompisparet kommer man ALLTID in på mötande bana. Och till och med jag, som ändå är en långsam simmare, måste ju simma förbi kompisparet. Eftersom de pratar hela tiden så simmar de nämligen extremt långsamt. Fast ibland brukar jag bli förbannad. Då simmar jag mittemellan dem och tvingar en av dem ut i mötande bana. Skiter sådana människor helt i andra? De vill simma i bredd och prata då gör de så. Att de förstör för ALLA ANDRA som vill simma det skiter de totalt i. Vad är det för egoistiskt samhälle vi lever i. Och tyvärr är det alltid kvinnor. Jag har aldrig sett manliga kompispar. Inget smickrande för vårt kön det inte.

 

ONT igen.

Alltså nu börjar jag undra vad jag håller på med.

Häromveckan hade jag ont i en muskel på ryggen så att det var riktigt grymt.

Sedan fick jag benhinneinflammation.

Och igår kväll fick jag ont i höften. Hade nog haft lite ont under dagen, men ignorerat det. "Lite ont har man väl alltid". Men sedan när jag skulle gå och lägga mig så reste jag mig från soffan, lutade mig lite snett framåt och då gjorde det bara OOONT i höften. Men jag tänkte som så att "det går nog över". Så jag gick och la mig. Under natten blev det värre och jag kunde bara inte sova. Vid fyra åkte vi till akuten. De skickade hem mig igen med en värktablett. Det var inga läkare där vid den tiden, bara om det var riktigt akut. Jag är inte så van vid sånt här så jag tänkte inte på att ringa först. Kom tillbaka vid nio sa de.

 

OK – jag kom tillbaka vid nio. Togs om hand av en AT-läkare som såg ut att vara ungefär 16 och ett halvt. Konstaterades att jag troligen hade en inflammation i höften. Så jag fick antiinflammatoriska tabletter plus värktabletter. Enligt läkaren kan de där tabletterna verka snabbt, en halv till en dag, så har jag tur släpper värsta värken till imorgon. Så det blir inget arbete idag. Snälle sambon skulle egentligen varit iväg på en tjänsteresa, men stannade hemma hos mig. Det känns skönt. Visserligen klarar man sig, man kan ta taxi etc. men det ÄR skönt att ha någon som hjälper en lite.

 

Hoppas det släpper så att inte Göteborgsresan i helgen är i farozonen. Men det lär i vart fall inte bli så mycket promenerande som vi hade tänkt oss. Fast å andra sidan finns det gott om trevliga fik, restauranger och pubar att pausa vid.

Igår var det party

Igår hade vi fest på jobbet. Något som jag inte sett fram emot ett dugg. Men det var jättetrevligt! Kanske just därför. För att jag inte sett fram emot det alltså. Men det blir ingen träning idag – blev lite för mycket alkohol igår för det. Å andra sidan dansade jag en del igår så vi kan väl säga att det var träningen.

Men kan ni fatta vad jag lyckades med? Vid matbordet så tappade jag ett örhänge. Rakt ner i urringningen! Hur lyckas man med det? Hur stor chans kan det vara att örhänget skall ramla ner där, när det är så mycket plats runt om. Nåja, det fick ligga där tills jag kunde gå på toa för jag hade ingen lust att börja rota i BH’n vid matbordet.

Jag vill ha en sån här:
Det är en mp3-spelare och jag har förälskat mig i den här modellen. Och den rosa varianten (finns även andra färger). Jag vill inte köpa en Ipod. Jag är lite anti Ipod bara för att folk som har Mac och Ipod blir så löjligt fanatiska. Herregud det är ju bara en pryl! Jag har svårt att förstå fanatism i prylar och märken. Men jag har i alla fall fastnat för den här rosa färgen. Det som stoppat mig är dels priset och dels att jag faktiskt har en MD-spelare. I söndags på gymmet upptäckte jag dock (igen) varför den är jobbig. Mitt i träningen så tog skivan slut! Mitt i boken. Och jag har ingen extraskiva med mig när jag tränar för det tar ju liksom plats. MD-spelaren är ju inte så pyttig den heller. Men den funkar! Jag har så svårt för att byta ut prylar när de fortfarande fungerar. Men på en sån där liten mp3-spelare kan jag lägga in flera böcker PLUS hela vår skivsamling om jag vill. Vad har egentligen hänt med utrymme på datorer. En sån där liten manick rymmer 20 Gb, mer än jag kan fixa att fylla. Nu kommer det sådana med 40 eller 60 Gb. Vad skall man ha på dem? Visst vissa av dem kan man ha filmer i, men jag är inte intresserad av att titta på film på en pluttig liten skärm. Jag är väl lite dum antagligen. Men en rosa mp3-spelare skulle jag vilja ha. Vi får se vad som händer. Håller lite koll på marknaden och hoppas på att priset skall gå ner.

 

Idag har jag en ledig dag. Praktiskt efter festen. Fast det är inte därför jag är ledig. Onsdagar är min lediga dag.

Inte riktigt tillfreds

I lördags sken solen. Fast det var kallt ute ändå. Åtminstone här. Vi hade diskuterat att vi skulle ut och gå. Efter en stund visade det sig att sambon hade tanken att vi skulle ut och gå en långpromenad och jag hade tanken att vi skulle gå lite på stan. När jag började tänka efter så sa jag:

"Eller jag vet inte. Jag vet att vi bör ut och gå, men jag vet egentligen inte vad jag vill för jag känner mig…"

och så kunde jag inte riktigt få till hur det var jag kände mig. Då sa sambon:

"Känner du dig inte riktigt tillfreds?"

Och det var precis så jag kände mig. Jag kände mig inte riktigt tillfreds. Så känner jag mig fortfarande. Jag vet att jag borde ta tag i mig själv lite och se till att bli tillfreds, men det är inte alltid så lätt. Målet är lätt att rita upp, men inte vägen dit. Ungefär som den här bilden.

image

Som chef vill man så gärna att ens anställda skall trivas och må bra. Men det är inte alltid man kan fixa till det. Ibland för att omständigheterna inte tillåter det. Ibland för att man kanske saknar någon förmåga själv och ibland, faktiskt, för att den anställde bestämt sig för att inte trivas.

Så kan det ju vara med mig själv också. Jag vill så gärna vara tillfreds, men jag vet inte riktigt hur jag skall åstadkomma det. Varför är jag inte tillfreds? Beror det på omständigheterna, beror det på att jag saknar någon förmåga eller beror det på att jag inte vill vara tillfreds?

Jobbigt är det i alla fall.

PS. det blev en promenad på stan…

The Clearing

THE CLEARING (2004)Paul Newman spelar Wayne Hayes, en rik affärsman som en dag blir kidnappad på väg till jobbet. Kidnapparen heter Arnold, och är en man som misslyckats med det mesta i livet. Åtminstone tycker han så själv.
Filmen har två parallella historier. Dels följer vi familjen i deras oro och väntan på kidnapparnas krav. Den handlingen är för det mesta ganska händelselös.Den andra historien handlar om Wayne och Arnold. Arnold som under pistolhot skall leda Wayne genom skogen till en stuga där hans medbrottslingar väntar. Det är en lång vandring som ger möjlighet till en hel del prat.
Jag hade inte hört talas om den här filmen innan vi hyrde den, men den var faktiskt riktigt bra. Lagom gåtfull, man undrar över vissa saker. Bra dialog. Ingen actionfilm, men spännande ändå.