Ao, ao, ao

..ao ao.

 

Idag på förmiddagen satt jag och sambon i soffan. Från någonstans i mitt huvud kom det en tanke och jag sa till sambon: "Vad säger du om att gå till gymmet idag?"

"Jo, det kan vi väl göra" tyckte sambon. Och det gjorde vi.

 

Jag har inte styrketränat på flera månader och idag gjorde jag det ordentligt. Och nu sitter jag här i soffan och säger ao, ao, ao. Men det var bra egentligen så klart.

 

Tyvärr fick jag dock bekräftat att jag nog skall vänta med att springa. Testade löpbandet på gymmet med skor som jag använt där förut och fick återigen superont i benhinnorna höger ben. Nu skall jag nog låta bli att springa tills det läkt ut ordentligt. Får köra annan konditionsträning och så köra styrketräning så att benen blir starkare.

 

Ao, ao….

Nu har det hänt igen

Jahapp nu har jag gjort det igen! Vadå? Jo inhandlat mig en ny handväska.

Ny handväska 0505

Och varför skulle det nu vara  någonting speciellt. Egentligen ingenting speciellt alls. Det speciella är mitt underliga förhållande till handväskor.

Jag tycker jättemycket om handväskor. Och det finns så många SNYGGA handväskor. Problemet är att jag har stora problem med att ANVÄNDA handväskor. Jag köper mig en handväska och sedan så när jag är ute på stan så upptäcker jag att jag stoppat plånboken, mobilen och nycklarna i jackfickan och lämnat väskan hemma. Det är ju så mycket enklare på något sätt. Ingen väska att hålla ordning på. Men de är ju så snygga!

Och så är det ju liksom kvinnligt att ha handväska.

Jag inbillar mig att om jag hittar den perfekta handväskan så kommer jag att bli en handväskanvändare på riktigt. Så jag brukar köpa mig handväskor då och då. Eller små ryggsäcker. Beror på hur det känns vid det tillfället. Ännu har jag inte hittat den perfekta väskan. Fortfarande kollar jag när jag köper jackor om det finns en innerficka till plånboken. Men nu har jag alltså gjort ett nytt försök. Ny handväska! Kan det vara den perfekta?

Folk

Har varit iväg och åkt tåg igen. Det är väl för att man har så mycket dödtid som man sitter och iakttar folk och vanor där. Den här gången reagerade jag på mobiltelefonvanor. Sitter det ett gäng människor på ett tåg och så tar en av dem upp en mobiltelefon och börjar ringa så dröjer det inte fem minuter så har alla människor runt omkring den här människan OCKSÅ plockat upp sin mobiltelefon och börjar ringa. Vad beror det på? Det kan ju inte vara att de vill skryta och visa att ”jag har minsann också en mobiltelefon” för det har ju så gott som alla nu för tiden. I vart fall alla som vill.

Så jag undrar om det är för att de vill visa att de har någon som de kan ringa. De här ”härmsamtalen” blir ju ofta ganska löjliga så det beror inte på att de kom på något viktigt som de måste säga bara för att någon annan tog upp sin telefon. Ofta inleds samtalen med ”Hej, det är jag – liten paus – vad gör du?” Och så brukar de följas av ett antal lika intetsägande fraser tills man märker att personen i andra änden av telefonen börjar tröttna och samtalet tar slut.

ÄR det så att det faktum att någon annan börjar prata i telefon får en att känna sig ensam? Så att man måste ringa upp någon. Jag vet inte. Men det var intressant att iaktta detta fenomen. När jag väl börjat tänka på det hände det om och om igen.

En annan sak som hände var en man som missade att gå av tåget. Precis när tåget åkte ut från stationen kom han rusandes och ville av. Tågvakten förklarade att det går inte att gå av längre för tåget körde. Mannen blev vansinning och skällde och domderade. Jag kunde inte höra vad de sa riktigt för dörren åkte igen. Men det gick i alla fall ut på att tåget förmodligen inte hade stått mer än högst tio sekunder på stationen och hur skall man hinna bli klar och gå av? Och att tåget hade stått lite drygt en minut och hur hann alla andra gå av – jo de hade lyssnat på meddelandet fem minuter innan ankomst och förberett sig. Eller något sådant.

Sedan kom mannen tillbaka in i vagnen. Då förklarade han för tågvakten att

”Jag köper inte det här?”

”Vad köper du inte”

”Att man inte skall hinna gå av tåget?”

”Nu hinner man faktiskt gå av tåget om man lyssnar på vad de säger i högtalaren och jag kan inte göra mycket åt att du inte köper det.”

”Nej, du gjorde minsann ingenting alls du?”

”Vad tycker du att jag skulle ha gjort?”

”Du skulle ha ringt han som kör tåget och säga till honom att stanna så att jag hann gå av.”

”Jag kan inte ringa tågföraren.”

”Kan du inte ringa tågföraren?!?!?!?”

”Nej”

”Vad fan är det här?? Stenåldern?”

Ja- denna berättelse om ingenting slutade i alla fall med att han fick åka till nästa station och ta nästa tåg tillbaka.

Tänk vad det händer spännande saker när man åker tåg.

Nu har vi börjat springa

Äntligen verkar det som att vi lyckats komma igång med springandet. Här ser ni skorna efter en omgång i skogen.

 Springa 0505 

Två gånger i veckan ligger planeringen på just nu på. Jag följer ett schema från Marathon och om jag fixar det så är tanken att jag skall springa milen innan säsongen är slut. Nu har jag varit ute efter den där milen två år i rad. 2003 hade jag defintivt fixat milen, tyvärr försökte jag aldrig så jag kan inte säga att jag gjorde det. Men i ÅR skall jag. Om jag inte får problem med skador eller annat. Latheten skall i vart fall itne få stoppa mig. Men nu gör vi det tillsammans, sambon är på en annan nivå, men vi kan i alla fall sticka ut tillsammans. Och åka hem tillsammans. Sedan springer var och en på sitt eget håll dessemellan.

Tyvärr har jag lite trubbel med mina nya skor. Får ont i benhinnorna. Vilket jag även får av mina gamla skor (det var därför jag köpte nya) så det hjälper inte att springa med dem istället. Men jag varierar i alla fall och hoppas på att benen skall vänja sig innan det blir riktigt ont av det. Vi borde börja med styrketräning också, det mår benen bra av, men en sak i taget!

Är snart klar med min nya hemsida också. Eller designen på den – det är ju egentligen inte någon ny sida i sig. Håller på att försöka lära mig databaser, men det är inte så lätt. Jag har fixat att skapa databasen och tabeller och annat, men inte lyckats koppla den till en sida ännu. Så just nu vilar jag från det.

Fixat klart ett pärlhalsband och ett par örhängen idag. Förberedde allt på silverkursen, men hann inte göra det klart där så det fick jag göra hemma. Här är ett par småbilder. De kommer i större bilder på hemsidan när jag fått klart nya designen.

 Rosa pärlhalsband

Rosa pärlörhängen

 Jag är faktiskt riktigt nöjd med båda alstren. Örhängena var lite kluriga att göra innan jag fick rätt på formen på krokarna så det blev en hel del böjande innan jag blev nöjd. Men nu är jag jättenöjd. Och silverkuberna jag gjort till halsbandet var till och med bättre än jag trott. Sist på kursen började jag få för mig att de skulle vara för små, men idag när jag trädde halsbandet så kändes de helt rätt. Jag har gjort halsbandet så att det går att göra hängen till det och fästa i krokarna. Just nu har jag gjort ett S-knäppe så att jag skall kunna använda halsbandet, men jag har idéer på en fortsättning som jag skall jobba med till hösten. Det här med silversmidet är verkligen kul och det känns tråkigt att ha ”sommarlov”. Men jag får väl sitta och jobba med min lersmycken nu istället – har en del idéer där också.

Har varit och lämnat prover för hemokromatosen idag. Hade en jättebra plan trodde jag. Jag skulle sova lite längre och gå till provtagningen lite senare. Då skulle där säkert inte vara så mycket folk. Första gångerna tänkte jag att det var bäst att vara där precis när de öppnar. Feel! Då är ALLA där, känns det som. Sedan var nästa plan att vara där i slutet av veckan lite senare på morgonen. Funkade jättebra. Var en person där innan mig bara. Så idag tänkte jag att lite senare på förmiddagen fungerar förmodligen i början av veckan också. Feel! Jättekö! Så nästa gång skall jag testa varianten lite senare på förmiddagen och lite senare i veckan igen. Så får vi se hur det går.

Imorgon åker jag till Stockholm på tjänsteresa. Kommer att ha några timmar över så jag skall se om jag hittar mig några långbyxor. Skulle behöva ett eller två par nu framåt sommaren.

Djupa tankar

Idag när jag duschade så kom jag ihåg någonting som jag och en kompis brukade diskutera för massor av år sedan.

När jag var 19-20 så hade jag en kompis som hette Helen. Vi brukade dricka vin och diskutera djupa saker som man gjorde i den åldern. Bland annat brukade vi undra över följande sak:

När man tvättar sig på ryggen med bara händerna så finns det en fläck någonstans mitt på ryggen som man inte riktigt kommer åt. Då är frågan. Om man aldrig skulle använda en borste med långt skaft, skulle den fläcken vara mycket smutsigare än resten av ryggen då? Om man lyckas identifiera den här fläcken och jämför det med ett prov från t.ex. höger axel är det då smutsigare? Tänk på det ni!