Ingenting särskilt

Kan ni tänka er att i hela mitt liv har jag älskat jasminer. Har längtat efter att de skall slå ut och längtat efter doften. Och sedan när de slår ut och smultrondoften hänger i luften så har jag njutit av jasminerna. Varje år. Och nu har vi en trädgård med flera jasminbuskar. Vad händer då? Jag får lära mig att det heter inte alls Jasminer, det heter Schersminer! Och det växer i princip inte Jasminer i Sverige överhuvudtaget. Alltså! Varför har ingen berättat det för mig förut? Jag som alltid har trott att Schersmin bara var ett snobbnamn, töntigt stavat dessutom, på Jasminer. Och nu måste jag börja använda det där töntiga namnet! Jag tycker nämligen fortfarande att det är ett töntigt namn. Jasmin är vackert, Schersmin ser mest ut som en nysning. Ack ja. Livets besvikelser.

Kaprifol är i alla fall fortfarande kaprifol!!

Och den doftar fortfarande gott!

På tal om att lukta gott! Visst är det här en doft som man verkligen njuter av?

Idag när jag satt på jobbet och kikade ut genom fönstret så såg jag något som rörde sig snabbt över himlen. Var det inte...? Och så kom de tillbaka och jo, det var svalor! Igår fanns de inte där, men idag hade de kommit. Och där var fyra stycken så det är garanterat sommar. När jag kom hem så fanns det flera i luften ovanför husen. Så nu är det sommar god vänner. Jag längtar alltid efter svalorna och njuter av deras flykt över himlen. Idag gick jag i trädgården och drog upp maskrosor med ett litet verktyg vi köpt och då fick jag sällskap av svalornas läten. Fantastiskt!

På tal om maskrosor så har vi alltså köpt en stav av något slag, med tre piggar längst ner, som gör det betydligt lättare att dra upp maskrosor. Nu är inte jag den som har så där jättemycket emot maskrosor, men tyvärr blir det så knöligt i gräsmattan när det finns alldeles för många. Och i vår gräsmatta finns det väldigt många. Det kommer att ta lååång tid att få bort alla eller ens det mesta av dem. Jag tog en trädgårdskorg full igår och en idag, men antagligen har jag många kvällar kvar innan det ens kommer att märkas. Men kanske det ger resultat så småningom. Ungefär när de är dags att börja om från början.

Det som jag trodde skulle bli en tistel visade sig vara en jättevallmo istället. Det kan allt bli fint!

Grannen har hyresgäster i sin skorsten. Undrar om de betalar hyra?

När det är onsdag och man vet att nu är det fyra lediga dagar framför en känns det som en väldigt lång tid. Egentligen vet jag ju att fyra dagar inte är så länge, men på något sätt så känns det ändå som - om inte en hel - så i alla fall en halv evighet. Men även halva evigheter tar slut. Fast det har varit en väldigt skön helg. Och jag tycker vi har gjort mycket. Och vädret har varit väldigt bra. I torsdags hade vi bestämt oss för att städa, plus att snickaren som skall bygga vårt kök skulle komma och mäta, och då var det inte så bra väder. Perfekt. Det är inte roligt att vara inomhus och städa om solen skiner. I övrigt har det varit väldigt bra väder. Det har gått att rensa, att plantera lite och att sitta och njuta i trädgården eller på verandan.

Värmen har också gjort att träden börjar blomma. Här är vårt körsbärsträd i blomning.

Det lär inte bli några goda bär på det enligt förre ägaren, men det är vacket att titta på och det har åtminstone två lägenheter. Ett skatbo i toppen och en holk för en talgoxe lite längre ner. Så till någon nytt är det även om bären skulle bli äckliga. Det är inte fel att försköna världen för oss.

Jag har också börjat plantera lite kryddor. Jag brukar ha kryddväxter i krukor inomhus i köksfönstret på sommaren. Nu tänkte jag ha det utomhus istället. Kanske jag slipper alla de där små flugorna om jag alltid fick någon gång under varje sommar. Såpvatten hjälpte, men de kom alltid tillbaka. Så i en kruka har jag nu planterat några plantor. Har fler på gång inomhus.

Den här skall få stå på framsidan - vi får se om jag lyckas komma ihåg att vattna den tillräckligt mycket. Har tänkt att plantera lite gräslök m.m. också. Funderar på att köpa en pallkrage eller två och fixa till en drivbänk. Dels kan jag sätta täckplast i botten som gör att det inte är riktigt lika lätt för ogräset att etablera sig och dessutom ger lite höjd på landet så att det blir lättare att nå allting.

Har också byggt mig ett blomsterbord i helgen. Men mer om det senare för det var ett verkligt äventyr! Men användas skall det - står i källaren just nu och torkar.

Och imorgon är alltså den halva evigheten slut och det är dags att jobba igen.

I mitt tidigare inlägg funderade jag på vad det är för växter jag har i trädgården och om det här möjligen kunde vara en vinbärsbuske.

Fick då tipset i en kommentar från Annica att dra handen över bladen på en gren och sedan dofta på handen. Så det gjorde jag idag. Och ja, det doftade definitivt svarta vinbär. Vad häftigt! Har ett par buskar till som ser likadana ut, de doftade inte alls lika starkt så det kanske är röda vinbär då?

Tack för tipset!

Vilken härlig känsla - sitter just nu på våran veranda och leker lite med datorn. OK - jag har en fleecetröja på mig, men jag är INTE kall. Sitter och hör hur fåglarna sjunger - det kan hända att jag kan vänja mig vid tanken att ha hus och möjlighet att gå ut när jag vill.

Det har varit varmt nu flera dagar i rad. Det gör att marken och allting börjar värmas upp. Det är väl detta som gör att jag kan sitta ute på verandan så här dags och bara njuta. Idag satt vi på jobbet och pratade om det där att bara njuta av nuet. Det var flera som sa attde hade svårt att njuta av nuet. De kände hela tiden att det var något de måste göra. Och så tankarna "att snart är det midsommar" eller "snart är det semester och sedan är sommaren slut" etc etc. Då kunde jag konstatera att jag är faktiskt ganska duktig på att njuta av nuet. När jag tänker bakåt så tänker jag ofta att det är hemskt vad fort tiden går. Idag intervjuade jag t.ex. en person som började på universitet samtidigt som jag. Vi gick samma introduktionskurs bla. När hon började räkna efter hur många år det var sedan tyckte jag att vi kunde nöja oss med att säga att "det var inte igår!". Så bakåt kan jag fundera en hel del. Och på jobbet planerar man hela tiden. Inte bara månader framåt utan faktiskt flera år i taget. Så när jag kommer hem vill jag allt leva i nuet. Jag funderar aldrig på hur länge det är kvar till midsommar eller att "nu vänder det" eller något sådant. Jag är väldigt duktig på att njuta av att ikväll är det fint väder. Oavsett vad som händer imorgon. Kanske är det därför jag har så ont av vinter också. Jag ser bara den hemska vintern och kan inte föreställa mig att om några månader är det fint igen. Lever i nuet även då. Det kommer att bli härliga sommarkvällar i år. Just det som jag gör nu har jag saknat när jag bott i lägenhet. Att bara gå ut en stund och sätta sig. Utan att behöva fundera på vart jag skall ta vägen, om jag behöver ta med mig något eller hur tar jag mig dit. Jag öppnar helt enkelt verandadörren och går ut.

Rabarbern lever förresten fortfarande.

Skall vi hoppas på tredje gången gillt nu?

Vi har haft lite problem med de trädgårdsmöbler vi ville ha.
Först åkte vi iväg för att köpa dem helt enkelt och då var de slut. Men vi lade in en beställning.
Sedan fick vi möblerna och det kändes frid och fröjd. Tills jag tänkte mig att skruva ihop bordet. Då visade det sig att det var lite felkonstruerat och gick inte att skruva ihop. Så det var bara att reklamera bordet.
Nu skall det ha kommit ett nytt bord som jag skall hämta efter jobbet idag. Skall vi hoppas att det blir tredje gången gillt?

I övrigt så börjar jag äntligen få lite rutiner. Åtminstone på morgonen. Och bara börjar. Det är konstigt så fast man kan vara i rutiner. Och framförallt i morgonrutiner. Min lilla teori, för mig i alla fall. är att det är lite trögt i huvudet på morgonen så det gäller att instinktivt veta vad det är jag skall göra. Dessutom är tiden på morgonen alltid begränsad så det gäller dessutom att se till att inte saker och ting tar längre tid. Därför var det väldigt problematiskt för mig när vi flyttade. Ja inte att vi flyttade eller så, men när det blev vanlig morgon och det var dags att gå till jobbet. Då var det inte bra. Jag kunde inte göra som jag brukade göra förut. Det var inte bara att gå ut genom dörren och så vara på jobbet inom fem minuter. Nu har vi lite längre. Jag skulle ljuga om jag skulle påstå att det är långt till jobbet, men det är så långt att jag måste vara ute i god tid om jag inte vill komma för sent. Men nu har jag börjat hitta de olika möjligheterna. Jag har inte börjat gå till jobbet ännu för jag har inte ännu koll på hur lång tid det tar och det måste jag ha så jag vet exakt när det är dags att gå. Men jag cyklar ibland. Jag tar någon gång bilen, framförallt om jag vet att jag behöver den efter jobbet. Och övrigt tar jag bussen. Jag har dessutom hittat en perfekt buss och jag har börjat lära mig hur dags jag måste gå hemifrån för att hinna lagom till bussen.

Låter det besvärligt? Men då skall man komma ihåg att vi har att göra med en väldigt morgontrött individ. Jag har inte svårt att gå upp, det är inte problemet, men jag har alltid lite problem med att vakna, och det verkar bli värre med åren måste jag erkänna. Därför är det väldigt viktigt för mig med rutiner så att jag vet vad jag skall göra utan att det skall behöva ta så mycket tankeverksamhet. Och nu börjar jag få ihop det. Jag är inte riktigt framme ännu, men i alla fall på väg.

Har på nätet hittat ritningar till ett litet blombord som jag tänker ge mig på. När en snickare har gjort det ser det ut så här.

Jag är ute efter åtminstone ett blombord. Vi har så smala fönsterbräden att det inte går att ställa blommor där. Framförallt på andra våningen. Fönsterna däruppe har 12 cm fönsterkarm. Inte många krukor som får plats där. Så därför har jag haft funderingar på att ha ett blomsterbord vid något av fönsterna. Vi får se om jag vågar ge mig på det här. Men jag tror nog att jag vågar. Skall i vart fall fixa hem materialet så att det finns här om jag skulle få för mig att börja.  Det är helt enkelt för lite tid till allt jag vill göra. Det är besvärligt det här att man skall vara tvungen att jobba också!

Idag har solen lyst på oss hela dagen. Ändå så har det faktiskt varit kallare idag än igår. Vet inte riktigt hur det går till. Men det gör inte så mycket. Vi är på väg åt rätt håll. Än så länge lever vår lilla rabarberplanta också. Hoppas den fortsätter så. Visst är den gullig! Sambon har fixat ett riktigt fint litet hörn till den också så jag tycker den borde trivas efter sådan omvårdnad.

Igår kväll oljade vi dessutom klart det som behövde oljas.  Det var de saker som jag körde högtryckstvätten på i söndags, samt trappan till gårdshuset som vi inte hann med i söndag. Vad duktig man känner sig!

Och nu har vi således utemöblerna på verandan så bara det är lite värme så blir det fint att äta frukost där. Morgonsol!

Pratade lite med en av våra grannar idag. Tydligen skall det finnas ett fläderträd i trädgården. Det har jag inte något emot. Gillar det både som träd och som något som man kan göra saft av.

Helt klart börjar folket vakna nu när våren kommer. Plötsligt ser vi grannar både här och där. Under vintern har de inte synts till alls. Gäller att hålla sig väl med dem nu :)

Idag har vi också fått ritningar på köket från snickaren. Det skall bli väldigt spännande att gå igenom dem. I maj någon gång börjar han jobba. Vi få se hur lång tid det tar innan vi har ett kök. Nu börjar dessutom arbetet för oss med alla detaljer runt om. Vi måste bestämma var vi skall ha el och boka in en elektriker. Vi behöver också flytta avlopp och kran till vask och diskmaskin en liten bit. Och så måste vi fixa en diskbänk och en marmorskiva till mitt marmorbord som jag skall ha att baka på. Plus att vi måste bestämma vad vi skall göra med golvet. Skall vi slipa till det och bara lacka eller vaxa det? Eller skall vi måla det i någon färg? Jag hade gärna målat det, men jag är lite undrande till hur det då hänger ihop med resten av golvet eftersom hallgolvet går ihop med köksgolvet utan någon tröskel emellan. Detta tål att tänkas på. Det är så mycket man vill, men till sist måste man ändå alltid bestämma sig för bara en sak.