Tråkjobb

Vi hade tänkt ägna semestern åt att fixa till Lilla huset. Nu tog källaren en massa tid istället. Så är det ibland när det  handlar om gamla hus. Men nu har vi kommit igång lite grand. Vi kommer inte att hinna så mycket som vi hade tänkt, men varje bit som blir klar är en bit på vägen.

Vad maken håller på med ska jag återkomma till en annan dag. Själv har jag tagit plats i källaren och gör det som är det tråkigaste som finns när det gäller renovering. Fönster.

Jag har tidigare målat om två omgångar fönster till Lilla huset. Detta är den sista omgången på första våningen. En omgång fönster är så mycket bara. Eftersom det på första våningen är korspostfönster så innebär varje fönsteruppsättning åtta bågar. Åtta bågar tar plats. De där fönsterna blir dessutom så himla stora när de kommer ner i källaren. Hade funderingar på att bygga en sådan där fiffig fönsterställning som jag sett på flera håll på nätet. En ställning där du kan hänga dina fönster och på så vis få plats med många flera. Det kanske jag hade gjort om vi kommit igång direkt med Lilla huset på semestern. Nu tar jag så många fönster jag hinner så får vi se hur jag gör med resten. Eftersom ingen bor i huset än så länge går det att plocka ut ett även när det börjar bli lite kallare.

Det är bara så jäkla tråkigt att måla fönster. Tack och lov behöver den här omgången inte kittas om, men jag fick jobba lite med de delar som är på utsidan. Verkar som att de bara målat ett lager färg. I alla fall väldigt tunt. Har fått se till att få bort den mesta färgen och olja in bågarna. Nu ska det bara vara att måla utsidorna. Resten av tror jag att jag bara behöver tvätta av och slipa lite innan jag målar. Det är i alla fall skönt.  Men tråkigt. Jag vet inte, men fönster är så jäkla tråkigt. Jag vet att andra ser glada ut när de fixar sina fönster, det gör inte jag. Försöker leva mig igenom det helt enkelt. Gör jag det ordentligt ska det förhoppningsvis ta ett tag tills nästa gång. En ljudbok får gå också så att jag blir lite distraherad av någonting annat.

Wish me luck.

Om Asta

Välkommen hit vare sig du varit här förut eller inte. Jag som skriver här är en kvinna i medelåldern får man väl säga nu för tiden, och jag heter inte Asta i verkligheten, men jag heter Asta här. Jag bor med min man och två hundar i Småland. I ett hus från början av förra sekelskiftet som vi roar oss med att renovera. Våra erfarenheter där är att man hinner aldrig så mycket som man vill och att allting tar alltid längre tid än man tror. Min blogg har funnits i några år och startades mest för mig själv egentligen. Jag har inget budskap och jag har inte något speciellt spännande liv. Men dels tycker jag det är kul att bygga lite på websidor och dels är det ett bra sätt att föra en logg på vad man gör. Framförallt nu när vi har hus. Att det hittar hit en del människor är naturligtvis en bonus. Jag har en genmutation som gör att jag har hemokromatos, något som det finns lite information om här på sidan. I övrigt så tycker jag om att fixa och dona. Att snickra och att göra allt möjligt annat pyssel som jag kommer på. Älskar att lära mig nya saker och det är viktigt att alltid ha ett projekt på gång. Den som vill skicka mig ett mail kan göra det på adressen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *