Barndomsminnen

Vi hittar verkligen saker när vi går igenom källaren. Vi har bestämt att vi ska kasta eller ge bort så mycket som möjligt. Därför gäller det att kolla igenom sakerna.

Jag har hittat några lådor som mamma packat ihop. Med saker som var mina, men som var kvar i hennes källare och som hon lämnade över till mig någon gång för ganska många år sedan vid det här laget. Möjligen kikade jag i dem då, men jag minns det ärligen inte. Nu däremot har jag tänkt göra det lite mer grundligt. Jag började med en låda. När jag öppnade den lådan så fanns det serietidningar, teckningar och lite annat i lådan. De ska jag kika på en annan dag. Men där fanns också ytterligare en låda i lådan. Och på den stod det Dockservis, med mammas handstil.

Den lådan blev jag lite nyfiken på eftersom jag kom ihåg min gamla dockservis. Och där låg det som finns kvar av den. Mamma hade till och med packat ner en kopp och en gräddkanna som var trasiga. De var noga inpackade i tidningspapper. Jag tänkte som så att har mamma varit så noga med att packa ner dem så ska inte jag vara sämre än att jag faktisk ska se till att klistra ihop dem. Så det gjorde jag. Det syns att de varit trasiga, men det är liksom en del av det hela.

Man kan lugnt säga att det var annorlunda dockserviser på den tiden. Porslinet i kopparna är så tunt att bilden syns svagt igenom. Egentligen alldeles för fint för ett barn som kanske inte alltid är så lätt på handen vid leken.

Där är inte så jättemånga delar kvar av servisen, men kanna, sockerskålen och gräddkanna och tre koppar med fat och assietter, det kan väl ändå vara värt att visa upp.

Jag målade ju om ett skåp för ett tag sedan och det skåpet fick bli ett skåp med minnen, så även om det blev lite trångt så har dockservisen fått flytta in där. Ska jag ha den kvar så kan jag lika gärna kunna titta på den. Annars är det liksom inte någon idé att ha saker. Om de inte andvänds på något sätt alltså.

Det var lite roligt att hitta den här servisen, ärligt talat så är den väldigt fin. Och det måste mamma också ha tyckt eftersom hon så noga packat ner den och sparat den till mig.

Så nu får den stå där i skåpet tills vidare. Åren börjar göra mig lite nostalgisk så då kan det vara bra att ha lite minnen på något lättillgängligt ställe.

2 Kommentarer

  1. Vilken fin dockservis! Den är verkligen värd att visa upp. Nu blir jag lite nostalgisk och tänker på mitt dockskåp, som pappa gjorde till mig, med två våningar och en trappa fanns också. Den fick visst något syskonbarn överta, vill jag minnas. Ja, dina inlägg väcker minnen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *