Julgranen är på plats

Julgran7586-152
Nu är julgranen klädd. Jag gillar julgranar. Framförallt när den står hemma hos mig själv. I år har vi en julgran med två toppar! Så det blev både en stjärna och en spira längst upp. Riktigt häftigt tycker jag.
Förra året hade vi en helt enorm gran. Den gran vi har i år är ungefär lika hög, men är inte alls lika stor och vid. Förra året hade vi ett träd, i år har vi en buske. Men den är fin i alla fall och den luktar jättegott. Och med att den är hög menar jag verkligen att den är hög. Vi har 3,20 i takhöjd och som syns på bilden är det inte många centimetrar mellan stjärnan och taket. Om där ens är någon centimeter alls. Visst är det härligt!
Jag är inget julfan och jag skulle inte ha så mycket emot att åka bort över julen och låtsas att den inte fanns. Men när jag får en julgran att klä så blir jag en riktig julgransfantast i alla fall. Och nästan varje år köper jag några nya kulor. Utan att kasta några gamla. Jag har tittat på alla möjliga nya sätt att klä granen. Med bara guld, eller med bara blått, eller med bara silver etc. Men jag vill ha en gran med många kulor, mest i rött, men bara för att jag konstaterat att de syns bäst. Och glitter i silver. Och sedan änglahår eller vad det heter, tunt glitter som man lägger över grenarna och så hänger det ner som hår. Och glänser så fint. De där modetrenderna får de ha för sig själva. Jag är inte så trendig av mig. Utom det här att jag håller på med smycken och pärlor då, för det är ju jättetrendigt. Men till mitt försvar vill jag säga att jag började med det INNAN det blev så populärt. Och jag kommer förmodligen att fortsätta efter det att upphört att vara trendigt.
Jag jobbar på en IT-avdelning. Där får vi en massa godis varje år från leverantörer. Vi har avsagt oss alla enskilda presenter, men sagt att om de absolut vill skänka något så får de skänka godis eller frukt till fikabordet. Det innebär att det finns så mycket godis där innan jul att man nästan mår illa. Många sorter är det, men ingen lakrits. OK lakritsbåtar fick vi, men det är inte riktigt lakrits. Däremot ser man vad som är inne. Mörk choklad med hög kakaohalt. Något som jag tycker är superäckligt. Jag VET att det är fruktansvärt inne, och att man nästan är att betrakta som illiterat och allmänt obegåvad om man inte nästan får orgasm vid tanken på choklad med över 70 % kakao. Men mina smaklökar har alltid varit lite egensinniga, ungefär som sin ägarinna. De har aldrig varit påverkade av vad man BÖR gilla utan har envist fortsatt att tycka om sånt som de rent faktiskt gillar. Och de gillar INTE mörk choklad. Själv lyder jag mina smaklökar och struntar totalt i mörk choklad.
Jag hörde en av konsulterna prata om mörk choklad idag. Han berättade för sina konsultkompisar att det var så himla bra med mörk choklad för att om man blev godissugen så räckte det att ta två bitar och så var godissuget över. Eftersom jag inte var involverad i samtalet utan bara gick förbi utanför dörren så underlät jag att fråga hur man kunde bli av med godissug genom att äta något riktigt äckligt. Men det som, förutom finkänsligheten, stoppade mig var att jag kom på att det kanske är jättebra. Har du godissug så tänk ut det äckligaste du kan komma på och ät sedan det. Det stämmer nog faktiskt att godissuget går över då.
Fast vi fick en massa kola också. Och kola gillar jag. Framförallt smörkola, typ Rollo. Och så gillar jag hallon- och lakritsbåtarna vi fick. Och clementinerna. Och SÅ många som älskar den där mörka chokladen var det nog inte heller för de låg oöppnade tills dess att alla annan choklad var slut. Inklusive de chokladdoppade krusbären.

Kommentera