Inte riktigt tillfreds

I lördags sken solen. Fast det var kallt ute ändå. Åtminstone här. Vi hade diskuterat att vi skulle ut och gå. Efter en stund visade det sig att sambon hade tanken att vi skulle ut och gå en långpromenad och jag hade tanken att vi skulle gå lite på stan. När jag började tänka efter så sa jag:

"Eller jag vet inte. Jag vet att vi bör ut och gå, men jag vet egentligen inte vad jag vill för jag känner mig…"

och så kunde jag inte riktigt få till hur det var jag kände mig. Då sa sambon:

"Känner du dig inte riktigt tillfreds?"

Och det var precis så jag kände mig. Jag kände mig inte riktigt tillfreds. Så känner jag mig fortfarande. Jag vet att jag borde ta tag i mig själv lite och se till att bli tillfreds, men det är inte alltid så lätt. Målet är lätt att rita upp, men inte vägen dit. Ungefär som den här bilden.

image

Som chef vill man så gärna att ens anställda skall trivas och må bra. Men det är inte alltid man kan fixa till det. Ibland för att omständigheterna inte tillåter det. Ibland för att man kanske saknar någon förmåga själv och ibland, faktiskt, för att den anställde bestämt sig för att inte trivas.

Så kan det ju vara med mig själv också. Jag vill så gärna vara tillfreds, men jag vet inte riktigt hur jag skall åstadkomma det. Varför är jag inte tillfreds? Beror det på omständigheterna, beror det på att jag saknar någon förmåga eller beror det på att jag inte vill vara tillfreds?

Jobbigt är det i alla fall.

PS. det blev en promenad på stan…

Kommentera